Den yttersta formen av bostadsmisär var bostadslöshet, och 1945 nådde den aldrig tidigare skådade proportioner. Natthärbärgena och andra tillfälliga inkvarteringar var permanent fullsatta, och staden öppnade totalt åtta skyddsrum som tillfälligt övernattningsställe för bostadslösa och resenärer. Inkvarteringsvillkoren var hårda, och man kom inte in utan ett skriftligt övernattningstillstånd av polisen. Stadsborna började även kalla skyddsrummen ”polishotell”. En man vid dörren till natthärbärget Kivi-Maja vid Brobergskajen. Upptill syns Helsingfors universitets byggnader på Brobergsterrassen.
