Sommaren och hösten 1918 fanns det sammanlagt cirka 20 000 röda fångar i fånglägren. Livsmedelsbristen som plågade Finland var särskilt svår i lägren och fångarna var undernärda. Dessutom var det trångt i lägren och saknades ordentliga tvättmöjligheter, vilket ökade risken för spridning av smittsamma sjukdomar. Många dog i fånglägren av svält och sjukdomar innan man hade hunnit ställa dem inför rätta och avkunna dom.
