Under och efter förbudslagen fick man vara påhittig i firandet av ”arbetarens lördag”, det vill säga ”i bastun klockan fem, i finkan klockan sex”, eftersom bastupersonalen försökte förhindra att kunderna tog med sig egna alkoholdrycker till bastulokalerna. Till bastuminnena hos infödda Helsingforsbor i den äldre generationen hör i stället läsk, som såldes i basturnas kassor efter krigen.
