Den världsomspännande depressionen ledde också i Helsingfors till omfattande arbetslöshet, särskilt i hamnarna och inom byggbranschen. Staden ordnade nödhjälpsarbeten för de arbetslösa, såsom stenläggning, flyttning av jordmassor och anläggning av parker. Nödhjälpsarbetena var, som namnet anger, en tillfällig lösning och lönerna var låga för att de inte skulle konkurrera med den fria arbetsmarknaden.