Kvinnors förvärvsarbete begränsades av många regler, av vilka en del var oskrivna. Vissa yrken ansågs moraliskt tvivelaktiga och olämpliga för kvinnor ur de högre samhällsklasserna. Att en gift kvinna förvärvsarbetade väckte över lag misstänksamhet i de högre klasserna, men i arbetarklassen var det en nödvändighet. För en ogift borgarkvinna ansågs kontorsarbete vara passande, liksom läraryrket, medan till exempel skådespelerskans och servitrisens yrken betraktades som tvivelaktiga.
