Till Jyrys grundande medlemmar hörde Edvard Valpas (1873–1937), som var chefredaktör för tidningen Työmies. Han blev senare ordförande för Finlands Socialdemokratiska Parti 1905–1909 och riksdagsledamot för SDP 1907–1918.
Jyry grundades under en tid då man vid olika idrottsevenemang samlade in pengar för att bygga ett nytt Folkets hus. När Folkets hus på Broholmen stod klart 1908 fick Helsingin Jyry egna träningslokaler i stenhusets nedre våning. Just då var Jyry den av idrottsföreningarna i Helsingfors som hade de bästa förhållandena för sin verksamhet.
Jyry växte på 1910-talet till en stor förening. När föreningen var som störst var den den största idrottsföreningen i hela landet sett till medlemsantalet. Den utredde redan före första världskriget aktivt behovet av att grunda ett eget idrottsförbund för arbetare. År 1919 var föreningen en av grundarna av Arbetarnas Idrottsförbund.
Helsingin Jyrys mest kända idrottare var muraren Hannes Kolehmainen, som hörde till föreningen när han 1912 vann tre guldmedaljer i OS i Stockholm: 5 000 meter, 10 000 meter och terränglöpning. En annan av Jyrys idrottare som kom på medaljplats i Stockholm var brottaren Otto Lasanen. I 1920-talets olympiska spel accepterades idrottare från Arbetarnas Idrottsförbund inte längre i Finlands lag, och Jyrys idrottare tävlade i ett separat OS för arbetare.
Orsaken till att Arbetarnas Idrottsförbund och Jyry avvisades var de ärr som inbördeskriget hade lämnat efter sig. Inbördeskriget var även en mörk punkt i Jyrys historia. Under kriget bildade idrottare från Jyry ett av röda arméns elitkompanier – på grund av de röda gardenas ringa militära utbildning var redan idrottarnas fysiska prestationsförmåga en särskiljande faktor på slagfältet. Kompaniet deltog i många strider, och till exempel Hannes Kolehmainens bror, brottaren Tatu Kolehmainen, stupade i Jyrykompaniets led. Efter inbördeskriget sade Finlands riksidrottsförbund upp medlemskapet för Jyry och andra arbetaridrottsföreningar, vars medlemmar hade deltagit i inbördeskriget på de rödas sida.
Arbetaridrotten befann sig i ett tillstånd av kaos på grund av inbördeskrigets efterspel, och de mest radikala kommunisterna försökte även ta kontroll över idrottsrörelsen. Detta blev även Jyrys öde. Jyry hade anslutit sig till den kommunistledda Arbetaridrottens enhetskommitté, vars samtliga medlemsföreningar lades ner i början av 1930-talet genom ett rättsbeslut. Orsaken var de hårda kommunistlagar som antogs efter påtryckningar från Lapporörelsen och som syftade till att förhindra att kommunister organiserade sig och idkade verksamhet i Finland. Jyry kunde ta upp sin verksamhet igen 1945, men uppnådde inte längre samma framgångar som tidigare.
