Senator Leo Mechelin var en av de mest betydande påverkarna inom politiken och det ekonomiska livet under Finlands tid som storfurstendöme. Han var bland annat med om att grunda bolaget Nokia och var verkställande direktör för Föreningsbanken (numera Nordea), professor i juridik och statsrätt vid Kejserliga Alexanders-Universitetet (numera Helsingfors universitet), senator och senatens vice ordförande (numera statsminister), lantdagsman och riksdagsledamot.
Helsingfors stadsfullmäktige, som utsetts genom val, inledde sin verksamhet i januari 1875, när förordningen om kommunalförvaltning i stad trädde i kraft. Till stadsfullmäktiges första ordförande utsågs då Leo Mechelin, som hade fått flest röster i fullmäktigevalet. Han var ledamot av Helsingfors stadsfullmäktige åren 1875–1878 och 1891–1899 samt fullmäktigeordförande åren 1875–1876, 1878 och 1892–1899. Mechelin satt dessutom i flera av fullmäktiges utskott.
Leo Mechelin var en centralt påverkande kraft när fullmäktigeförvaltningen i Helsingfors inleddes och etablerades samt inom stadens stora projekt i slutet av 1800-talet. Leo Mechelin var på så sätt med om att utveckla och skapa en modern, snabbväxande och expanderande ekonomisk och kulturell huvudstad i Finland.
Framgångsrika åtgärder för att utveckla huvudstaden under Mechelins period
De första uppgifterna för fullmäktige, som leddes av Mechelin, var år 1875 att organisera fullmäktigeförvaltningen, till exempel att göra upp en arbetsordning och ordna med möteslokaler och kansli. Dessutom grundades ett beredningsutskott, som fick i uppgift att under fullmäktigeordförandens ledning bereda föredragningslistorna och beslutsförslagen till fullmäktiges sammanträden. Stadsfullmäktiges ordförande Leo Mechelin var ordförande för beredningsutskottet och kunde på så sätt styra stadens beslutsfattande, det vill säga vilka ärenden som fullmäktige skulle behandla och vilka slags beslut som fattades.
När Leo Mechelin var ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige på 1870-talet, var byggandet av stadens vattenledningsnät ett av de största projekten som fullmäktige ledde. Leo Mechelin deltog aktivt i beslutsfattandet gällande detta. Andra fullmäktigeärenden som var viktiga för Mechelin på 1870-talet var bland annat byggandet av den ryska teatern (numera Alexandersteatern), grundandet av det första folkbiblioteket (numera Richardsgatans bibliotek, som tillhör stadsbiblioteket), arbetarfrågorna samt utvecklingen av stadens polisinrättning och hälsovård. Dessutom föreslog Leo Mechelin redan tidigt, år 1875, att stadshuset i stället för Gamla rådhuset skulle vara det intilliggande Societetshuset, som också blev Helsingfors nuvarande stadshus 1913.
Leo Mechelin tvingades på grund av förryskningsåtgärderna avgå från sitt senatorsuppdrag 1890. Därefter fokuserade han återigen på arbetet i Helsingfors stadsfullmäktige från och med 1891. Till de betydande projekt som Mechelin drev och som under hans ledning fördes framåt under hans andra fullmäktigedecennium på 1890-talet hörde bland annat Helsingfors hamnbana samt hamn- och magasinbyggandet, kustbanan Helsingfors–Åbo, utbyggnaden av det kommunala sjukhuset med ett epidemisjukhus eller Maria sjukhus, uppförandet av nya folkskolebyggnader, utbyggnaden och elektrifieringen av spårvägsnätet samt planeringen av nya stadsdelar (Berghäll, Sörnäs, Skatudden, Ulrikasborg, Eira och Tölö).
Exempel på betydande kulturprojekt som genomfördes i Helsingfors i slutet av århundradet och som stadsfullmäktige aktivt deltog i under Mechelins ledning var starten på byggprojekten gällande Nationalmuseum och Nationalteatern samt Walter Runebergs minnesstaty av Alexander II på Senatstorget och Robert Stigells skulptur De skeppsbrutna på Observatorieberget.
