Internationell migration innan Finland blev självständigt
Under en lång tid var Helsingfors en liten stad där det bodde som mest under 2 000 människor. Tillväxten började öka först i samband med att fästningen Sveaborg byggdes i mitten av 1700-talet, då Finland fortfarande var en del av Sverige. Tillväxten ökade ännu mer när Helsingfors blev huvudstad i det autonoma storfurstendömet Finland i det ryska kejsardömet 1812.
Men som kuststad har Helsingfors aldrig varit helt avskuren från internationell migration. Utländska köpmän har besökt staden, och vissa av dem har också stannat en längre tid. Hamnen besöktes av utländska segelfartyg för både fredliga och militära syften. Byggandet av Sveaborg, som inleddes 1748, förde med sig folk från hela det dåvarande svenska riket till staden. Läs mera om Storbygget Sveaborg och dess byggare.
Finlands ekonomi avreglerades och förvaltningen utvecklades snabbt under slutet av 1800-talet. Det här gav upphov till en ny tillväxtknuff. Möjligheterna lockade många slags företagare till staden, både från andra ställen i Finland, från andra ställen i kejsardömet och även utifrån. Stadens – och hela Finlands – näringsliv samt vetenskapen och konsten har mycket att tacka de utländska personer som flyttat hit för.
Förståeligt nog växte andelen ryssar i Helsingfors under den autonoma tiden. Sveaborg fick såväl soldater som handelsmän med koppling till garnisonen att flytta till staden. Vissa av dem fick senare grunda allmän affärsrörelse. Förutom handelsmän etablerade både tjänstemän, präster och lärare sig i staden. Eftersom Helsingfors var en omtyckt semesterort för petersburgare kom ryssar också hit för att semestra, vilket blev starten för företagande inom turistbranschen.
På 1800-talet uppkom de traditionella finländska minoriteterna tatarer och judar, och av dem bodde många i huvudstaden. Tatariska soldater och soldatimamer anlände redan i början av den autonoma tiden, men en mer bestående tatarisk befolkning började uppstå först efter 1870, då en järnväg mellan Helsingfors och Sankt Petersburg invigdes. Med tåget kom också tatariska köpmän, varav vissa med tiden stannade i Helsingfors permanent och grundade familj.
Det var svårare för judarna att slå sig ner i Finland på grund av en lag som rått i storfurstendömet under den svenska tiden, och som förbjöd judar från att slå sig ner i landet. Men också de anlände till Finland i form av soldater, som efter förnyad lagstiftning i mitten av 1800-talet fick bli kvar i städerna som de hade tjänstgjort i. Vid det här laget hade många redan bott i Helsingfors i åratal. På samma sätt som för tatarerna ledde det här till att det andliga livet organiserades och även andra föreningar bildades.
Finland fick näringsfrihet 1879. För tatarerna och judarna begränsades den dock av en förordning som innebar att före detta soldater med familj bara fick sälja egenhändigt gjorda småsaker, tobak och använda kläder. Torget framför Kampens köpcentrum bär fortfarande namnet ”narinken” (na rynke, på (salu-)torget) som härstammar från ryskan och judarnas klädhandel. Finland fick religionsfrihet väldigt snart efter att landet blev självständigt, och samtidigt öppnades möjligheten för judar att få medborgarskap i Finland 1917.
År 1870 hade Helsingfors fortfarande bara ungefär 30 000 invånare. Under de följande femtio åren var tillväxten enorm, och 1920 var folkmängden i staden redan ungefär 160 000. Folk flyttade till Helsingfors både från andra orter i Finland och från utlandet, och det ändrade befolkningsstrukturen i staden avsevärt. Från att ha varit en plats där en klar majoritet var svenskspråkiga, blev staden en plats där mer än hälften av befolkningen hade finska som modersmål. År 1920 var andelen svenskspråkiga bara en tredjedel, även om också de hade ökat i antal.
År 1870 utgjorde personer med ett annat modersmål än finska eller svenska nästan en femtedel av befolkningen. I verkligheten var de här ”främmandespråkiga” ännu fler, eftersom många av de som tjänstgjort som soldater inte fanns skrivna i stadens böcker. Den klart största gruppen var ryskspråkiga, men deras andel minskade kraftigt under de följande årtiondena. Förutom språk från närområdet har sydeuropeiska språk talats i Helsingfors, och statistik visar att det till och med fanns en liten mängd personer med persiska, japanska och koreanska som modersmål.
Liten invandring under de första sjuttio åren av självständighet
I och med självständigheten stängdes Finlands östra gräns, och invandringen var väldigt liten i omkring sjuttio år. En stor del av de som flytt den ryska revolutionen reste vidare mot andra länder. En stor del ingermanländare och andra som kom till Finland under krigen 1939–1944 blev tvungna att återvända. Att evakuerade karelare blev utplacerade kan inte ses som invandring, eftersom utplaceringen skedde inom de dåvarande landsgränserna. I de avträdda områdena bodde också en stor del av de finländska romerna, och med tiden började därmed också den romska befolkningen i Helsingfors att växa.
Efter kriget växte Helsingfors kraftigt, i första hand till följd av flytt inom Finland. Man flyttade från landsbygd till stad, och från mindre städer till större städer. Många flyttade från Finland till Sverige. Under toppåren 1969 och 1970 åkte ungefär 80 000 finländare över Bottniska viken för arbete. Uppskattningsvis ungefär hälften av de som gav sig av har återvänt, men många stannade alltså kvar i grannlandet i väster. Återflyttarna vände sig ofta till Helsingfors och andra större städer för arbete.
Helt stängt var Finland trots allt inte, och en viss ökad variation inom befolkningen kunde också märkas i Helsingfors. Till följd av giftermål kom och stannade såväl en del kvinnor som en del män i vårt land, och i huvudsak kom de från andra västländer. Vissa kom hit för att studera och slog sig ner i Finland när de utexaminerats, ofta i Helsingfors. Finland tog emot en del flyktingar, först från Chile och därefter från Vietnam, och vissa av dem slog sig genast eller senare ner i Helsingfors.
Enligt uppgifter i befolkningsregister bodde det bara ungefär 12 000 utlandsfödda i Helsingfors 1990, ett par procent av stadens befolkning. Mer än en tredjedel av dem var födda i det sovjetiska området eller Sverige, och bara få hade kommit från länder som inte var västländer. Ungefär 260 personer var födda i Vietnam och 57 personer i Chile. Ungefär 150–200 personer var födda i Turkiet, Indien, Japan och Marocko.
Ungefär 2 700 personer var födda i Sovjetunionen, ungefär 1 600 personer i Sverige, ungefär 600 personer i USA och Tyskland, ungefär 500 personer i Storbritannien, ungefär 250 personer i Vietnam och Polen, ungefär 200 personer i Frankrike och mindre än 200 personer i Turkiet, Indien, Italien och Spanien vardera.
Neuostoliitossa syntyneitä oli noin 2 700, Ruotsissa noin 1 600, Yhdysvalloissa ja Saksassa noin 600, Britanniassa noin 500, Vietnamissa ja Puolassa noin 250, Ranskassa noin 200 ja Turkissa, Intiassa, Italiassa ja Espanjassa kussakin alle 200.
Storskalig invandring efter kalla krigets slut
När länder lösgjorde sig från Sovjetunionen och Sovjetunionen till slut upplöstes, ändrades situationen fullständigt. Människor kom över östra gränsen från Ryssland och över Finska viken från det nyligen självständiga Estland för arbete, studier och familj. Till följd av det växte också den estniska och ryska befolkningen i Helsingfors avsevärt. Under en viss tid talade man separat om ryssar som redan bott i Finland under lång tid jämfört med de som kom efter att kalla kriget hade slutat.
I en intervju som president Mauno Koivisto gav 1990 menade han att ingermanländarna i det sovjetiska området skulle uppfylla kriterierna för återflyttare. Enligt honom var det fråga om lutherska finländare som under svenska tiden hade förflyttats till områden som senare tillhörde Ryssland och Sovjetunionen. Till följd av den tolkningen har uppskattningsvis omkring 30 000 finskättade återflyttare med familj kommit till Finland. Enligt den aktuella undersökningen MoniSuomi skulle så många som omkring en tiondel av de som invandrat till Helsingfors tillhöra den här gruppen, en betydande del av de med bakgrund i Sovjetunionen.
Från Sovjetunionen kom också de första somalierna, som bestämde sig för att söka asyl i Finland när det knakade i fogarna i Sovjetunionen och Somalia gled in i ett inbördeskrig. Finland såg också asylsökande i form av personer som flytt krigen som ledde till att Jugoslavien upplöstes och andra konflikter i världen. Många flyktingar har flyttat till Helsingfors efter att först ha bott någon annanstans i Finland. Asylsökande som fått uppehållstillstånd eller kvotflyktingar som tagit sig till Finland har i många fall också fått sin familj till Finland och till Helsingfors.
År 2000 hade andelen utlandsfödda av stadens invånare stigit till sex procent, och de var allt som allt ungefär 34 000 personer. Personer som fötts i Sovjetunionen utgjorde den klart största gruppen, och därefter följde personer födda i Estland, Sverige och Somalia. Men i staden bodde redan personer födda i över hundra olika länder i världen, och det fanns redan över hundra olika modersmål registrerade i befolkningsstatistiken, även om många av dem var väldigt små sett till antal talare.
Diagrammet visar hur antalet personer i Helsingfors som är födda i Sovjetunionen, Estland, Sverige och Somalia har ökat med två års mellanrum under perioden 1990–2000. Antalet personer födda i de olika länderna ökade från år till år i alla fall. Mest ökade antalet personer som fötts i det post-sovjetiska området.
Kuviossa kuvataan entisen Neuvostoliiton, Viron, Ruotsin ja Somalian alueella syntyneiden helsinkiläisten lukumäärän kasvua kahden vuoden välein vuosina 1990-2000. Kaikissa maissa syntyneiden lukumäärä kasvoi vuosi vuodelta, eniten entisen Neuvostoliiton alueella syntyneiden henkilöiden.
Ett mångsidigt Helsingfors på många sätt
Till följd av invandringen har det språkliga och kulturella landskapet i Helsingfors ändrats fullkomligt. Enligt officiell språkstatistik finns det ungefär 160 modersmål på den länge finsk- och svenskspråkiga orten. I själva verket talas många fler språk i Helsingfors, eftersom alla språk inte finns med i statistiken. Helsingfors är flerspråkigt både på så sätt att flera språk talas här, och på så sätt att många är tvåspråkiga eller till och med flerspråkiga.
Man kan också säga att alla de största religionerna i världen är närvarande i Helsingfors, och många mindre likaså. Till exempel islam och kristendomen har även stor inbördes variation med olika sätt att tro och utöva religionen. Vissa av de religiösa gemenskaperna i Finland har organiserat sig på traditionellt sätt i religiösa samfund med officiella medlemmar. Men många religioner verkar också utan organisation och därmed på mer inofficiell basis.
Förutom grannländerna har i synnerhet Asien varit en viktig källa till migration. Människor från Asien har kommit från många olika länder och av många olika anledningar. Till exempel många högt utbildade experter har flyttat från Indien, restaurangarbetare har flyttat från Nepal, personer som har gift sig med finländare har flyttat från Thailand och yrkespersoner inom hälsovården har flyttat från Filippinerna. Större mängder människor som flyttat till Helsingfors från Afrika har kommit enbart från Somalia. Förutom från Estland är det få som har flyttat från andra ställen inom europeiska unionen.
Med olikstora bollar på kartan visas att över 10 000 personer är födda i Ryssland eller före detta Sovjetunionen, 6 000–9 999 personer i Irak, Somalia och Estland, 4 000–5 999 i Kina och färre än så i andra länder.
Erisuuruisina palloina kartalla kuvattuna Venäjän tai entisen Neuvostoliiton alueella syntyneitä on yli 10 000, Irakissa, Somaliassa ja Virossa syntyneitä 6 000-9 999, Kiinassa syntyneitä 4 000- 5 999 ja muissa maissa syntyneitä vähemmän.
En stor del av helsingforsarna som flyttat till Finland från utlandet har kommit från olika länder i Asien. Förutom från Estland har endast få flyttat från andra länder inom europeiska unionen, och förutom från Somalia har endast få flyttat från länder i Afrika.
Den globala migrationen har under de senaste årtiondena skiftat form på många sätt, och det märks både i vilka som flyttar till Helsingfors och i stadens befolkning. Allt fler byter land flera gånger under sin livstid, antingen genom att röra sig fram och tillbaka mellan två länder eller genom att flytta runt i världen. Därför är befolkningen i Helsingfors också så att säga flytande, många som flyttar hit flyttar också härifrån utan att rota sig desto mera. Staden måste vänja sig vid den här verkligheten liksom vid att allt mer olika människor med olika slags bakgrund ser sig själva som helsingforsare.
Stapeldiagram över antalet helsingforsare födda utomlands och med utländsk bakgrund 1990–2023
I slutet av 2023 var andelen utlandsfödda redan en femtedel av stadens befolkning. Andelen är numera mindre i Helsingfors än i Esbo och Vanda, men den har ökat kraftigt överallt i huvudstadsregionen. Ökningen kan även väntas fortsätta i den närmaste framtiden. Enligt den nyaste prognosen för främmandespråkig befolkning i landskapet Nyland väntas den främmandespråkiga befolkningen i Helsingfors utgöra ungefär 154 700 personer år 2030 och 205 700 personer år 2040.
Kartan över Helsingfors har delats in i stadsdelar, som har markerats med olika färger beroende på andelen personer med utländsk bakgrund. Norra Helsingfors och den östligaste delen av Helsingfors sticker ut som orter där personer med utländsk bakgrund bor.
Helsingin karttaan on viety kaupunginosajako, johon on merkitty eri värein ulkomaalaistaustaisten osuudet. Itäisin Helsinki ja Pohjois-Helsinki painottuvat ulkomaalaistaustaisten asuinpaikkoina.
De bestående följderna av den ökade mångfalden i befolkningen beror till stor del på invandrarnas barn, det vill säga så kallade andra generationens invandrare. I Helsingfors finns redan områden där de i synnerhet i de yngsta åldersgrupperna utgör en mycket stor del, över hälften. Samtidigt har ökningen av etniska och kulturella skillnader i staden accelererats. Även om man fortfarande inte riktigt kan tala om segregation i internationell jämförelse, så har skillnaderna i befolkningsstruktur mellan de olika bosättningsområdena klart ökat.
Stapeldiagrammet visar hur antalet utlandsfödda har ökat i Helsingfors från färre än 10 000 personer år 1990 till nästan 110 000 personer år 2023, och hur antalet personer med utländsk bakgrund men som är födda i Finland har ökat i Helsingfors från färre än 1 200 personer år 1990 till nästan 25 000 personer år 2023.
Pylväskaavio kuvaa ulkomailla syntyneiden lukumäärän kasvun Helsingissä alle 10 000:sta vuonna 1990 lähes 110 000 henkilöön vuonna 2023 sekä ulkomaalaistaustaisten mutta Suomessa syntyneiden lukumäärän kasvun Helsingissä alle 1 200:sta vuonna 1990 lähes 25 000 henkilöön vuonna 2023
Källor och litteratur
Attias, Miriam & Artemjeff, Panu (toim.) Historiat ja väestösuhteet. Bookea, 2024.
Daher, Okan, Lauri Hannikainen & Karoliina Heikinheimo: Suomen kansalliset vähemmistöt. Kulttuurien ja kielten rikkautta. Vähemmistöoikeuksien ryhmän Suomen jaosto, 2012.
Leitzinger, Antero: Ulkomaalaiset Suomessa 1812–1972. East-West Books, 2008.
Martikainen, Tuomas, Pasi Saukkonen & Minna Säävälä. Muuttajat. Kansainvälinen muuttoliike ja suomalainen yhteiskunta. Gaudeamus 2013.
Saukkonen, Pasi: Kotoutuminen kaupungissa. Kokonaiskuva ulkomaalaistaustaisista Helsingissä vuonna 2020. Helsingin kaupunginkanslia, 2020. https://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/20_05_06_Tutkimuksia_1_Saukkonen.pdf
Uudenmaan maakunnan vieraskielisen väestön ennuste vuosille 2022–2040 Helsingin kaupunginkanslia, Kaupunkitietopalvelut, Espoon kaupunki, Tutkimus ja tilastot, Vantaan kaupunki, Strategia- ja tutkimusyksikkö, Uudenmaan liitto, 2023. https://www.hel.fi/static/kanslia/Kaupunkitieto/23_08_31_Tilastoja_5.pdf
YLEn radio-ohjelmasarja: Maahanmuuton historiaa. Yle Areena, 2012. https://areena.yle.fi/podcastit/1-3868217(Länk leder till extern tjänst)
