Den rörliga människan och det föränderliga Helsingfors

Man brukar säga att vi har våra rötter någonstans. Det är en fin tanke, men den leder oss fel när vi tänker på vad det innebär att vara människa. Att vara i rörelse har alltid varit en viktig del av det mänskliga. Att förstå rörligheten är numera ännu viktigare än tidigare – den har ju stor betydelse för hur ett samhälle eller en stad ser ut, även Helsingfors.

Helsingfors historia är i mångt och mycket en historia om tillväxt, särskilt sedan mitten av 1800-talet. Det är till stor del migration inom Finland som har upprätthållit tillväxten, men Helsingfors har också fått många nya invånare från andra länder. Det har skett framför allt under två perioder: kring sekelskiftet 1800–1900-tal och under de senaste cirka 35 åren.

Det finns egentligen två typer av internationell rörlighet. Förr i tiden var det klart vanligast att man flyttade från ett land till ett annat och sedan stannade i det nya landet resten av sitt liv. Den andra formen av rörlighet innebär att människor inte rotar sig, utan kommer och går. Det är just den här senare typen som har ökat mycket.

Den rörlighet där man inte rotar sig kan också se ut på olika sätt. Den här typen av rörlighet har funnits även historiskt, men är vanligare nu. En del kommer för en kortare eller längre tid, men återvänder sedan till den plats de kommit ifrån. Det finns också de som reser från land till land, antingen frivilligt eller för att de måste. Några reser fram och tillbaka mellan två länder.

På grund av den här utvecklingen är befolkningen särskilt i stora städer, som Helsingfors, inte längre lika stabil som förr. Man säger att befolkningen flyter – ingen vet exakt vilka som bor här och vilka som kommer att bo här i framtiden. Många finns i staden men utanför statistiken. Och i statistiken finns människor som inte längre är här. 

Dagens helsingforsare präglas starkt av multilokalitet. Att tillbringa fritiden i en sommarstuga har redan länge varit en del av den finländska kulturen. På senare tid har många gjort sommarstugan till en andra bostad, där de tillbringar längre perioder och kanske också arbetar. Många helsingforsare tillbringar också en stor del av året utomlands, till exempel i Spanien eller Portugal.

Den moderna tekniken, i synnerhet internet, ger också goda möjligheter till ett gränsöverskridande liv, även om man inte förflyttar sig fysiskt. Samtidigt som man fysiskt är på en plats, kan man socialt till stor del vara någon annanstans. En del helsingforsare lever alltså samtidigt sitt liv någon annanstans. På samma sätt håller många som lämnat Helsingfors hela tiden kontakt med staden.

Under sin historia har Helsingfors till stor del varit en stad för människor som haft sina rötter någon annanstans. En utmaning för den växande och allt mer mångsidiga och dynamiska staden har alltid varit att få alla som bor i Helsingfors att känna sig jämlika och som helsingforsare. Den här utmaningen är idag mer aktuell än någonsin.