Hoppa till huvudinnehåll

Från krig till fred – 1945

År 1945 var en brytningspunkt mellan den gamla och den nya tiden i Helsingfors historia. Kriget, kriserna och bristen var fortfarande konkret närvarande, men staden reste sig ur ruinerna och började bygga en ny framtid. Den nya tiden förde även med sig nya utmaningar.

Från krig till fred

Andra världskriget tog slut i Europa i maj (Tyskland kapitulerade) och i Asien i augusti 1945 (Japan kapitulerade). Helsingfors hade klarat sig lindrigt undan andra världskriget jämfört med många andra europeiska städer. Staden ockuperades inte en enda gång under kriget och det fördes inga strider på dess gator, till skillnad från vad som var fallet i många andra europeiska huvudstäder. Byggnader som hade skadats och förstörts vid bombningarna samt tomma tomter var ändå en del av stadsbilden i till och med decennier efter fortsättningskriget. Återuppbyggnaden bromsades av materialbristen, det dyra byggandet och krigsskadestånden.

Det förekom knappt någon utrikeshandel och nödtiden lindrades inte av att kriget var slut, snarare tvärtom. Nästan alla basbehov i livet omfattades av ransonering, och ransonerna var till och med mindre än under krigstiden. Minst var ransonerna från maj till augusti. Ett beskrivande exempel på hur långsam övergången från krig till fred var är att kaffe år 1951 fortfarande bokstavligen var på kort, eftersom man endast fick en begränsad ranson enligt ransoneringskortet. Sommar-OS i Helsingfors ställdes in på grund av kriget 1940, men kunde äntligen genomföras 1952.

Bostadsbristen var kanske det fenomen som mest präglade år 1945 i Helsingfors. Helsingfors inflyttningsöverskott (ca 3 800 invånare eller 11,5 inflyttade per 1 000 invånare) var inte exceptionellt stort, men den förflyttade befolkningen från de överlåtna områdena (ca 30 000), personer som gift sig under krigstiden (ca 26 000), soldater som hemförlovades (ca 23 000) och personer som hade förlorat sitt hem i bombningarna (ca 2 000–3 000) behövde också bostäder. Den egentliga orsaken till bostadsbristen var dock att bostadsproduktionen hade avstannat nästan helt under kriget och att nya bostäder inte kunde byggas tillräckligt snabbt.

Helsingfors växer och återhämtar sig

Helsingfors blev under kriget moget för den förortsinkorporering som planerades redan på 1930-talet och genomfördes den 1 januari 1946. I den här stora inkorporeringen fick Helsingfors cirka 51 000 nya invånare, och stadens area blev fem gånger större. Områdesinkorporeringen innebar även en mental expansion: Helsingfors med omnejd började både som ekonomisk region och som utvecklingsobjekt ses som en helhet som är större än Helsingfors udde, som en huvudstadsregion.

Freden hade fört med sig en ny tid och nya idéer. Partierna på vänsterkanten och framför allt det kommunistiska partiet, som var förbjudet under mellankrigstiden, intog sin plats i stadsrummet genom att organisera stora massmöten och manifestationer och fick ett stort antal röster i valen. Arbetarrörelsen återvände även till Senatstorget, som under mellankrigstiden närmast hade varit en arena för akademiska och borgerliga evenemang. Andra publika evenemang gjorde också en stark återkomst i stadslivet.

Inom kommunalpolitiken befann man sig också i en ny situation efter kriget, eftersom de borgerliga partierna tvingades gå i försvarsposition mot vänstern, som var på frammarsch. Vänsterns frammarsch var ett allmänt fenomen också på andra håll i Europa, i såväl Storbritannien som Frankrike och Italien, för att inte tala om Tyskland. I en del länder hade man konkret upplevt extremhögerns fasor (i synnerhet i Tyskland och Italien, delvis även i Frankrike), medan man i andra ville byta ut ”krigsregeringen” mot en ny (Storbritannien). Partiernas och ideologiernas betydelse accentuerades inom kommunalpolitiken, och konkurrensen om väljarna hårdnade. Samtidigt blev stadens förvaltning i viss mån föremål för politiskt reformtryck, men förblev även oförändrad i många avseenden.

Litteratur

Herranen, Timo, Hoffman, Kai, Turpeinen, Oiva. Helsingfors historia efter 1945. 1, Befolkning, stadsplanering och boende, näringsliv. Helsingfors: Helsingfors stad 1997.

Kervanto Nevanlinna, Anja: Helsingfors stads historia efter 1945. 4, Krafterna som byggde Helsingfors 1945–2010. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2014.

Kolbe, Laura. Helsingfors stads historia efter 1945. 5, Stadsbornas Helsingfors. Helsingfors: Edita 2018.

Kolbe, Laura, Nyström, Samu, Vesikansa, Jyrki. Helsinki 1945. Helsingfors: Minerva 2015.