Vallgård som betesmark
Som namnet antyder har Vallgård ursprungligen varit ett betesområde för boskap. En del av Vallgård tillhörde då det kärrområde, på vilket Sörnäs träsk hade legat innan det torrlades under första hälften av 1800-talet. Allt efter att staden växte spred sig bosättningen norrut från Berghäll och Sörnäs och bildade det nya bostadsområdet Vallgård.
Arbetarnas stadsdel
I och med industrialiseringen behövde allt fler arbetare bostäder i staden. På 1910-talet byggdes ett trähusområde i Vallgård som erbjöd små och praktiska arbetarbostäder nära industrin.
År 1907 framförde arkitekt Gustaf Nyström till stadsfullmäktige att man borde inrätta en kommitté, som skulle undersöka vad de rådande otillfredsställande bostadsförhållandena i staden berodde på samt försöka finna medel genom vilka de kunde rättas till. Nyström utnämndes till ledamot i "Vallgårdskommittén". Denna åstadkom ett betänkande där man konstaterade att Vallgårds område lämpade sig väl för bygge av arbetarbostäder. Till följd av detta byggde stadsfullmäktige de första byggnaderna i Trä-Vallgård.
Husen i Trä-Vallgård är timmerhus, vanligen med en innergård och omgivande ekonomibyggnader. Många av husen har vackra fyrsidiga mansardtak. Trä-Vallgård representerar i själva verket sin tids byggnadsideal på ett utmärkt sätt.
Den nya tidens industri
Byggandet av Finlands första järnvägsförbindelse från Tavastehus till Helsingfors åren 1857–1862 markerade början till en ny era. Mot slutet av 1800-talet blev järnvägarna en förutsättning och symbol för den nya ekonomin, industrin och rörligheten. Allt fler utrymmen behövdes i huvudstadsregionen för att kunna bygga och underhålla tåg och järnvägar. År 1898 beslöt man bygga Statsjärnvägarnas mekaniska verkstäder i Böle – som trots namnet ligger i Vallgård. Delar av dessa färdigställdes längs 1900-talets början. Under byggnadstiden var området fortfarande beläget utanför stadskärnan, men med tiden växte stadskärnan och omslöt även verkstadsområdet. Uppkomsten av industri utanför den gamla stadskärnan var också avgörande för uppkomsten av nya bostadsområden såsom Vallgård.
Verksamheten vid verkstaden inleddes år 1903, och snart blev Böles mekaniska verkstäder en av stadens största industrianläggningar. År 1913 var Böles mekaniska verkstäder en av de fyra industrianläggningar i Helsingfors som hade över 500 anställda, och när verkstaden var som störst på 1950-talet hade den cirka 1 500 anställda. Böles mekaniska verkstäders nästan hundraåriga historia nådde sitt slut år 2003. I dag finns bland annat kontors- och restauranglokaler på området, och med sin industriarkitektur är de röda tegelbyggnaderna i områdets södra del populära platser för evenemang.
Även ett betydande antal andra industribyggnader har varit belägna i Vallgård, exempelvis utrymmen för textilföretag, läkemedelsfabrikerna Orion och Medica samt Meiras rosteri i Vallgård. Finländarnas favoritlivsmedel har rostats i rosteriets utrymmen sedan år 1919. När man promenerar i Vallgård kan man känna doften av kaffe från rosteriet som fortfarande är i funktion.
Utvidgning av byggnadsbeståndet
Efter att de första husen i Trä-Vallgård hade byggts upptäckte man att behovet av arbetarbostäder fortfarande var stort. Både nya trähus och stenhus byggdes i Vallgård under 1900-talets första hälft. Det så kallade Nya Vallgård omfattar området kring Backasgatan och Sturegatan. Gatorna kantas av flervåningshus i sten, och trähusen finns bakom dessa, i skydd för bullret från Backasgatan och Sturegatan. Vallgård undkom dock inte storbombningarna år 1944, och en del av arbetarbostäderna förstördes. I stället för de förstörda byggnaderna byggdes snart nya hus, som knappt kan urskiljas i den nuvarande gatubilden.
Den europeiska kyrkan
Paulus kyrka är Vallgårds landmärke. Den har ritats av Bertel Liljequist och färdigställdes år 1930. Platsen för kyrkan framgick av detaljplanen redan på 1910-talet, då Vallgård utformades som ett bostadsområde. Man ville bygga de tjänster som ansågs nödvändiga för de som arbetade i området, och kyrkan tillhörde dessa.
Arkitekten Liljequist sägs ha varit intresserad av antikens och medeltidens arkitektur. Det är tydligt att tornet i Paulus kyrka har inspirerats av den sydeuropeiska medeltiden, och påminner exempelvis om klocktornen i Florens. Även innanför kyrkan finns konstföremål från 1900-talets första hälft, såsom bildkonstnären Antti Salmenlinnas glasmålningar. Kyrkan är uppkallad efter aposteln Paulus och används fortfarande aktivt.
Trä-Vallgård som tvistefråga
På 1960-talet hade byggnaderna i Trä-Vallgård förfallit och behövde renoveras. Helsingfors stad ville använda tomtmarken i Trä-Vallgårds område för att bygga nya flervåningshus med element. Vallgårdsborna beslöt emellertid att vidta motåtgärder för att bevara byggnaderna. Striden om trähusområdets öde tog flera år, och på 1970-talet gjordes flera olika utredningar om Trä-Vallgårds område. Viktigast av dessa var en utredning som visade att renoveringen av de gamla husen skulle vara billigare än att bygga nya. År 1979 godkände stadsfullmäktige slutligen en detaljplan där man beslöt att bevara trähusen. Det historiskt värdefulla Trä-Vallgård hade räddats.
Litteratur och länkar
Martinsen, Rolf & Salokorpi, Asko: Puu-Vallilan kasvot. Helsingin vanhaa Vallilaa 1974–76. Trä-Vallgårds ansikte: gamla Vallgård i Helsingfors 1974–76. Helsinki-Seura – Helsingfors Samfundet 2001.
Varvikko, Kari: Puutalojen Vallila. Kustantaja Laaksonen 2019.
Svenska Yle, Arkivet: Trä-Vallgård rustas upp(Länk leder till extern tjänst)
Svenska Yle, Arkivet: GeeBee hemma i Vallgård(Länk leder till extern tjänst)
