Järnvägen genomkorsar det lantliga landskapet
Stationsbron i Böle är en utmärkt plats för att observera hur industrialiseringen har bidragit till förändringen av stadsbilden i Helsingfors. När man ser mot söder och norr ser Böle ut som en kanjon som är täckt av järnvägar och där man ännu kan urskilja spåren efter gamla industrianläggningar. I öster reser sig det betongpräglade Östra Böle, som på 1970-talet ansågs hypermodernt och representerade den nya stadsplaneringen. I väster har i sin tur arbetarbefolkningens gamla trähus fått ge plats för ämbetsverk och bostadshus i en stadsdel där man vid planeringen försökte rätta till de fel som gjordes på den östra sidan.
Och ännu för 150 år sedan bestod hela det här landskapet, med undantag av en järnvägslinje, närmast av landsbygd. Böles utveckling har framför allt definierats av den järnväg som industrialiseringen förde med sig, men det har fått sitt namn av lantbruket. Böle station och förort var fram till 1920-talet känd som Fredriksberg efter den lantgård som täckte en stor del av trakten. Det finska namnet Pasila kommer i sin tur från efternamnet på en senare arrendator på samma gård. Den andra av lantgårdarna i trakten, Böhle, ger fortfarande eko i det svenska namnet på stadsdelen. Böle hörde fram till 1912 till Helsinge landskommun och var en av de största tätorterna där.
Förutom åkrarna försvann även vattendragen från Böle. På den plats där Tripla, stationsbyggnaden och bangården ligger i dag fanns ännu på 1800-talet Tölö träsk, som dock torrlades för att ge plats för järnvägen.
Rälsens stadsdel
Finlands första järnvägsförbindelse färdigställdes mellan Helsingfors och Tavastehus 1862. Rälsen drogs över Fredriksbergs gård. Samtidigt började förändringen från sömnig landsbygd till förort, när arrendetomter började avstyckas från hemmanen i området. Den första lilla stationsbyggnaden i trä färdigställdes 1890 för att i egenskap av mellanstation betjäna traktens behov.
Man insåg snabbt järnvägens industriella potential, och det drogs ständigt nya järnvägslinjer till centrum av Helsingfors. Trakten kring Fredriksbergs mellanstation började också bli allt livligare när sekelskiftet närmade sig. Utvecklingen i området fick en betydelsefull industriell knuff när Statsjärnvägarna upptäckte att den mekaniska verkstaden invid huvudjärnvägsstationen i centrum höll på att bli för trång för de ständigt ökande ordermängderna. Det beslutades att tillbyggnaden av den mekaniska verkstaden skulle byggas i närheten av Fredriksberg.
Statsjärnvägarnas mekaniska verkstad i Böle, som enligt den nuvarande stadsdelsindelningen ligger på Aleksis Kivis gata i Vallgård, öppnades 1903. En ström av arbetstagare följde snart efter. Det mekaniska verkstadskomplexet står fortfarande kvar och är en enorm anläggning med en radie som sträcker sig över flera kvarter och där den största monteringshallen är över en hektar stor. I nästan hundra år tillverkades en stor del av de tågvagnar som rullade på Finlands järnvägar i den mekaniska verkstadens hallar. Under glansåren arbetade nästa 2 000 personer på området, och det var en av de största industriella arbetsplatserna i hela landet. Den mekaniska verkstaden var i praktiken en egen stadsdel med service för arbetstagarna.
Närmare Böle station har även andra tecken på järnvägsindustri bevarats fram till i dag. Samtidigt som den mekaniska verkstaden byggdes i början av seklet färdigställdes även de stora, halvcirkelformade lokstallarna i Böle. Intill Lokvägen reser sig i sin tur den över 120 år gamla byggnaden Toralinna, som byggdes som bostäder för järnvägsarbetarna. I huset bodde till en början framför allt lokförare och lokeldare, och det berättas att Toralinnas gårdsbastu en gång till och med besöktes av revolutionsledaren V. I. Lenin. De sista invånarna flyttade ut år 2018, och huset planeras att saneras.
Ett andra centrum
På senare år har man försökt utveckla den rälsfyllda kanjon som är Mellersta Böle till ett andra centrum i Helsingfors. Idén är inte ny: Eliel Saarinen föreslog redan 1918, som en del av sin plan Stor-Helsingfors, att huvudjärnvägsstationen borde flyttas från Gloet till Böle. Enligt Saarinens förslag skulle det från Böle och söderut ha funnits en stadsboulevard som sträckte sig till Tölöviken i stället för ett nätverk av järnvägsräls. Också Alvar Aalto föreslog på 1960-talet att Böle borde göras till ett mer levande affärscentrum.
Det har även skett en kommersiell utveckling. Köpcentret Tripla, som har rests ovanför stationen, är ett av de största i Norden. Samtidigt har man även i övrigt försökt utnyttja den enorma bangården för att bygga nytt. Förändringen möjliggjordes av att Nordsjö hamn byggdes, vilket innebar att godstrafiken kunde styras bort från Böle från och med 2008 och stora mängder markareal frigjordes för planläggning.
Alla ambitiösa planer av nyare datum har inte heller förverkligats. Det planerade byggprojektet med flera skyskrapor intill stationen stupade till exempel på grund av ekonomiska svårigheter 2021. Det byggs dock ständigt i området, och nya bostadsområden håller på att uppföras också på den norra sidan av Böle och i Ilmala. Många av Böles gamla, skyddade byggnader med anknytning till järnvägsindustrin har under de senaste åren också fått nytt liv på insidan i form av till exempel restauranger eller en teater.
