Tre örlogsfartyg från den amerikanska flottan besökte Helsingfors hösten 1866. För att hedra gästerna från andra sidan oceanen ordnade Nylands läns guvernör, friherre Vladimir Alfons Walleen, en middag på Brunnshuset den första lördagen i augusti. För tillställningen dekorerades huvudbyggnadens festsal bland annat med Finlands vapen och Rysslands och Förenta staternas flaggor. Omkring 60 stadsbor var inbjudna, och de fick umgås med statssekreterare Fox, skonaren USS Augustas befälhavare Murray och monitorn USS Miantonomohs befälhavare Beaumont samt andra amerikanska fartygsbefäl. Två brittiska artilleriofficerare, som råkade befinna sig i Helsingfors på väg till S:t Petersburg, var också inbjudna.
Enligt uppgifter i pressen gick samtalen mellan gästerna och deras värdar inget vidare till en början, eftersom de inte kunde varandras språk särskilt bra. Så småningom kunde problemet lösas och umgänget mellan gästerna blev livligare. När man fått in champagnen till middagsbordet framförde guvernör Walleen en hälsning på franska till de amerikanska fartyg som kommit till finska vatten och utbringade en skål för Amerikas ädla folk. Man skålade under flera hurrarop. Statssekreterare Fox besvarade Walleens hälsning på engelska, och hans tal tolkades till svenska av ministerstatssekreterarens assistent, friherre Emil Stjernvall-Walleen. I sitt svarstal berättade Fox att amerikanernas närvaro berodde på mordförsöket på den ryske kejsaren och den vänskap som Ryssland visat vid tiden för det amerikanska inbördeskriget.
Som avslutning på sitt svar utbringade Fox först en skål för kejsaren Alexander II, och sedan även för kejsarinnan och hela det ryska kejsarhuset. Skålarna avlöste sedan varandra: friherre Stjernvall-Walleen utbringade en skål för Förenta staternas president, konsul Frenckell för Förenta staterna och deras framgång och amiral Nordman för den amerikanska flottan, och befälhavare Murray svarade på den sistnämnda. Efter svaret utbringade friherre Walleen först en skål för de närvarande engelska officerarna och sedan för Amerikas kvinnor, herr Fox för friherre Walleen och så vidare.
Efter middagen besökte de amerikanska gästerna Förenta staternas konsul Frenckell och hans hustru i deras villa i Brunnsparken. Besöket ackompanjerades av den finska arméns musikkår, som ställts upp utanför villan. På kvällen hölls en dans till de unga amerikanska officerarnas ära, som pågick till midnatt. Nästa morgon kastade de amerikanska örlogsfartygen loss från Helsingfors hamn och seglade mot Kronstadt utanför S:t Petersburg. Där skulle fartygen stanna i mer än en månad med kejsaren, medlemmar av kejsarfamiljen och många höga ryska officerare som värdar.
De fartyg från den amerikanska flottan som besökte Helsingfors hade gett sig iväg på sin långa resa till Europa i början av maj 1866. Den nämnde statssekreteraren Gustavus Fox var Förenta staternas biträdande marinminister, och hans uppgift var att ge kejsaren en kopia av ett uttalande från kongressen och president Andrew Johnsons personliga hälsning till kejsaren. Innan fartygen kom till Helsingfors besökte de bland annat Frankrike och Danmark, där de togs emot av kejsaren Napoleon III och kung Kristian IX. På återresan seglade örlogsfartygen bland annat via Stockholm och Kiel och gjorde besök i hamnar i Frankrike, Portugal, Spanien och Italien. Resan avslutades först i juli 1867, då fartygen anlände till Philadelphias hamn på Förenta staternas ostkust.
De mindre fester och danstillställningar som ordnades i Helsingfors har hamnat i skuggan av de överdådiga festligheter som ordnades till amerikanernas ära i Ryssland. Statssekreterare Fox och hans följe reste runt i den europeiska delen av Ryssland, bland annat till S:t Petersburg, Moskva, Nizjnij Novgorod, Kostroma, Tver och många andra mindre orter. Under sitt besök träffade Fox förutom soldater och aristokrater även vanliga köpmän, jordbrukare och arbetare. I Moskva ordnade staden en pampig middag för amerikanerna, och folkfesten i Sokolnikiparken uppges ha lockat över 60 000 personer som ville se gästerna.
