Firandet av Helsingforsdagen inleddes på förslag av Helsingfors-Samfundet och genom överborgmästare Lauri Ahos medverkan år 1959, då Helsingfors fyllde 409 år. Datumet den 12 juni fastställdes som Helsingfors födelsedag först 1950, när Helsingfors firade sitt 400-årsjubileum. Grundandet av staden hade i själva verket funnits i planerna ända sedan 1547, och kungen gav order om att grunda staden den 1 februari 1550. Kungens befallning av den 12 juni 1550, där det gavs order om att borgare från Raumo, Ulvsby, Ekenäs och Borgå skulle flytta till den nya staden Helsingfors, passade bättre in i den finländska bilden av historien, och juni passade naturligtvis bra för festligheter.
På programmet för den första Helsingforsdagen stod bland annat friluftskonserter och studiebesök på stadens ämbetsverk och inrättningar. År 1960, när två Helsingforsdagar hade firats, beslutade stadsstyrelsen att Helsingforsdagen skulle bli årligen återkommande. Evenemangen under Helsingforsdagen var populära, och redan 1961 uppskattade man att 8 000 stadsbor deltog i programmet.
I början var det stadsstyrelsen som fattade beslut om programmet under dagen. Senare fattade stadens ämbetsverk och inrättningar själva beslut om programmet tillsammans med föreningar och andra privata aktörer. Numera samordnas programmet under Helsingforsdagen av Helsingfors evenemangsstiftelse. Helsingforsdagen var en nyhet, och samtidigt ett ypperligt sätt att dela med sig av programmet för dagen. Ilta-Sanomat innehöll 1981 följande rubrik: ” IS kertoo jo tänään, miten Helsinki juhlii huomenna”, det vill säga ”Ilta-Sanomat berättar redan i dag, hur Helsingfors firar i morgon”.
Besöksmålen och programmet var varierat från år till år. Till exempel år 1962 fick publiken bekanta sig med den konstgjorda sjön i Sillböle och med Helsingfors gasverk. Helsingforsdagens program har från första början inkluderat gratis nöjen för stadsborna, bland annat kostnadsfria museibesök och spårvagnsturer samt somliga år gratis inträde till Borgbacken. Sedan år 1985 har man ordnat friluftskonserter på Helsingforsdagen. Då platserna har varit begränsade har biljetterna tagit slut på minuter. Så småningom har programmet blivit mera underhållningsmässig och evenemangen större. När staden vuxit har skalan blivit större: år 1967 var huvudprogrammet stadsorkesterns konsert i ishallen, år 1993 var det Leningrad Cowboys och röda arméns körs Total Balalaika Show på Senatstorget.
Den historiska dagen har markerats genom aktuella evenemang. År 1965 lades grundstenen till stadsteatern under högtidliga former på Helsingforsdagen, och 1979, tre år innan metron började trafikera, fick 8 000 lyckligt lottade personer bekanta sig med en metrovagn under Helsingforsdagen. År 1963 öppnade man i sin tur en postlåda för ”kverulanter”, enligt rubriken i Helsingin Sanomat. Stadsborna hade alltså möjlighet att framföra önskemål till staden. Det inkom också ett stort antal sådana, 1963 var initiativen hela 400 till antalet. En del av initiativen gav resultat, bland annat en busshållplats i början av Vichtisvägen och gatlyktor i Castrénslunden bakom räddningsstationen i Berghäll. På 1970-talet minskade antalet initiativ från stadsborna, men invånarna uppmuntrades till delaktighet genom bland annat en fotoinsamling som stadsmuseet genomförde.
Till de mest långlivade traditionerna hör, förutom öppet hus-evenemangen, borgmästarens morgonkaffe i stadshuset, där vem som helst får delta. Som en nyare tradition ordnas borgmästarens morgonkaffe även i daghemmen och inom ramen för lekparkernas parkmåltider. Stadin Slangi ry har utsett Stadin Friidu och Stadin Kundi varje år sedan 1996. Sedan 2013 har man, med undantag av en paus på grund av coronaepidemin, njutit av en picknick för hela staden i Esplanaden.
Helsingforsdagen är avsedd för alla stadsbor överallt i staden. Även om Hufvudstadsbladets redaktör 1964 befarade att firandet av Helsingforsdagen skulle förlora sin betydelse på grund av flyttandet till förortsområdena, utvidgades firandet redan tidigt till förorterna. År 1968 ordnades Helsingforsdagens huvudfest i Britas idrottspark. Naturen har framhävts i temana för Helsingforsdagarna, som bland annat har inkluderat ”Helsingfors, havets och öarnas stad” 1967, ”Helsingfors grönskar” 1968 och ”Helsingfors, parkernas stad” 1982. Många av evenemangen under Helsingforsdagen ordnas utomhus, vilket är passande med tanke på att dagen infaller under sommaren. År 1977 var temat för Helsingforsdagen Helsingfors rör på sig, och som festklädsel föreslogs träningsoverall.
Även om dagen inte är en officiell flaggdag firades den med flaggning redan 1963. Helsingforsbor som har utmärkt sig har på högtidsdagen ihågkommits med Helsingforsmedaljen, som beviljas av stadsstyrelsen. Till en början beviljades den endast för förtjänster som gjorts för stadens bästa, senare även för 30 års tjänst hos Helsingfors stad. Ett särskilt festföremål på Helsingforsdagen är även den första babyn som föds den dagen och som staden har uppvaktat sedan 1965.
Information om Helsingforsdagen:
Som källa har stadsmuseets samling av pressklipp i Helsingfors stadsarkiv använts.
Gå till stadsarkivets webbplats(Länk leder till extern tjänst)
