År 1863 samlades Finlands ständer till lantdag på Georg Theodor Chiewitz (1815–1862) Riddarhus som lämpligen blivit klart året innan. På 1880-talet började det ändå uppfattas som alltför trångt och 1891 kunde de ofrälse stånden samlas i det nya Ständerhuset, ritat av Carl Gustaf Nyström (1856–1917). Skulpturerna på gaveln tillkom först i början av 1900-talet då man fick behov att framställa relationen till Kejsaren.
På grund av utrymmesbrist fungerade byggnaden inte då enkammarlantdagen inledde sin verksamhet 1907. Då hittades en lämplig sal i Brandkårshuset. Huset var också ritat av en populär och uppskattad arkitekt, Chiewitzs elev Theodor Höijer (1843–1910), och hade stått klart sedan 1889. Huset stod på tomten bakom Ateneum vid nuvarande Centralgatan. Lantdagen samlades där ännu 1910. Brandkårshuset revs 1967 – 50-årsjubileumsåret av Finlands självständighet.
Man ville förstås ändå ha ett lämpligt riksdagshus till Finland och därför ordnades en planeringstävling redan år 1907. Eliel Saarinens segrande plan omfattade en nationalromantisk monumentalbyggnad placerad på Observatoriebacken. Också andra idéer diskuterades.
Men som annonsen överst antyder, kom krig och kriser emellan och man tog en nystart på 1920-talet då självständigheten var ett faktum och gjort frågan om riksdagens status än mer aktuell. Vid denna tid samlades riksdagen i Heimola vid nuvarande Universitetsgatan, där också besluten om Finlands självständighet fattades.
Heimola var planerat av Onni Tarjanne (före detta Törnqvist, 1864–1946) och uppfört 1911. Riksdagen samlades där från det att huset uppfördes tills det nya blev klart 1931. Huset revs 1969. Det tragikomiska är att Historiska institutionen på verkade i det nya Heimolahuset när jag började mina studier. Åtminstone vi höll namnet Heimola vid liv ännu då.
Tävlingen som ordnades 1924 handlade ännu om var den nya byggnaden ens skulle stå, och beslutet kom att bli Arkadiabacken. Efter det återstod ännu ritningarna för själva byggnaden som valdes i en annan tävling. Inför fyllda tio år av självständighet murades äntligen grundstenen till det nya riksdagshuset i Tölö. Det var ritat av Johan Sigfrid Sirén (1889–1961) och invigdes den 7 mars 1931.
