Vad är antiken?
Varje Helsingforsbo känner till Senatstorget och de ståtliga byggnaderna vid det. De har fått sin inspiration från antiken, som är en lång och händelserik tidsperiod. Antiken delas in i antikens Grekland och antikens Rom. Med antikens Grekland avses tidsperioden mellan 800 f.v.t. och 27 e.v.t. Antikens Rom syftar däremot på tidsperioden från 753 f.v.t. till 395 eller 476 e.v.t. Romerska rikets blomstringsperiod infaller vid tiden efter Greklands guldålder. Romerska riket var som störst år 117 e.v.t. Antikens slutpunkt diskuteras fortfarande, och det är därför bra att komma ihåg att de angivna tiderna endast är riktgivande.
Under antikens tid levde man i Finland på järnåldern. Människorna i området kunde handla med människor ända från Medelhavsområdet. Det har hittats några föremål från romartiden i Finland. Man vet inte hur de har hamnat i Finland, men de har troligen kommit hit genom handel. En del av föremålen har kommit till Finland mycket senare när antikens föremål blev sällsynta samlarobjekt.
Nyklassicism – inspiration från antiken
Med nyklassicism avses en stilriktning inom konst, musik, litteratur och arkitektur som rådde på 1700- och 1800-talet och som inspirerades av antikens Grekland och Rom. Byggnaderna vid Senatstorget är typexempel på nyklassicism. Närmare sagt representerar Senatstorget och dess omgivning empirstil, som är en undertyp av nyklassicism. Empirstilen härstammar från Frankrike under Napoleons styre och spridde sig därifrån till de nordiska länderna och Ryssland. Stilen är mycket högtidlig, ibland rentav stel, och betonar regentens makt med ståtliga förvaltningsbyggnader. Man tänkte att antiken var Europas guldålder och att nya byggnader kunde ges samma glans genom att imitera den.
Användning av ljusa färger hör också till nyklassicism. Detta beror på den felaktiga uppfattningen att statyerna och husen i antiken skulle ha varit vita. I verkligheten målades de med klara färger, men målarfärgen har lossnat under årens lopp. Människorna visste dock inte detta på 1700- och 1800-talet, utan imiterade de ljusa ruinerna i nya byggnader. Tankesättet syns också på Senatstorget, som domineras av Helsingfors vita domkyrka, ursprungligen Nikolaikyrkan, samt Statsrådsborgen och universitetets huvudbyggnad, som båda är ljusgula. I mitten av torget finns Alexander II:s staty. Redan Senatstorgets namn är en symbol för makt: I antikens Rom var senaten republikens administrativa rådgivningsorgan.
Konstmuseet Ateneum
Ateneum har ursprungligen avsett ett tempel som vigts åt gudinnan Athena. Athena var gudinnan av stridsstrategi, visdom och kunskap samt beskyddare av Atens stad. Under årens lopp började Ateneum dock avse en slags kulturinstitution. Det kan antas att man vid valet av konstmuseet Ateneums namn ville betona kontinuiteten av den västerländska civilisationen även i norden.
Ateneums byggnad designades av Theodor Höijer och blev färdig 1887. På Ateneums fasad syns både renässansens dekorativa intryck och nyklassicism. Renässansens arkitektur har naturligtvis också inspirerats av antiken, men de dekorativa motiven är ofta frodigare än i antiken. På Ateneums fasad finns byster, bland annat av skulptör Fidias från antikens Grekland. På fasaden finns också kolonnformade kvinnofigurer, karyatider, som har sitt ursprung i antiken. På samma sätt som antikens muser eller personifierade gudar har figurerna fått sina namn efter sina uppgiftsområden: Arkitektur, Geometri, Skulptur och Målarkonst.
De som passerat förbi byggnaden kan också ha sett frasen på dess fasad, concordia res parvae crescunt. Ursprunget för den latinska frasen är oklart, men likadana fraser har funnits redan i antiken. På svenska lyder frasen ”genom endräkt växer små ting”. Frasen är en del av ett längre uttryck, vars andra del lyder discordia maximae dilabuntur, ”genom tvedräkt förstörs stora”.
Antik i små detaljer
En skarpsynt person kan hitta ett stort antal olika hänvisningar till antiken i namnen i Helsingfors. I Helsingfors centrum finns köpcentret Forum, som har fått sitt namn av det latinska ordet forum, som avser ett slags samlingsområde eller torg. På forumen handlade man, skötte administrativa uppgifter och tillbad gudar. Kulturcentret Stoa i Östra centrum å sin sida har fått sitt namn av det antika grekiska ordet stoa. Stoor var offentliga byggnader som var öppna för allmänheten. Östra centrums Stoa är alltså en dylik plats som stoorna i antikens Grekland. Också den fortfarande kända stoicismen har fått sitt namn efter stoor.
I Helsingfors finns också gator vars namn härstammar från antiken. Till exempel i Tölö finns Minervagatan, och i den ena änden av den Apollogatan. Apollon, det vill säga grekiska Apollon var spådomskonstens gud. Arkadiagatan å sin sida har fått sitt namn efter antikens Arkadien, ett landskap i Grekland.
Antik kan också hittas på överraskande ställen. Helsingfors stadsmuseum har gjort en inventering av historiskt värdefulla trapphus i Helsingfors centrum. Du kan bekanta dig med inventeringen här. När du tittar på bilderna av trapphusen kan du hitta flera imponerande dekormotiv som andas antik med sina akantblad (en ikonisk växt i Medelhavsområdet som användes som dekormotiv bland annat på korintiska kolonner) och marmor.
Källor
Castrén, Paavo 2011: Uusi antiikin historia. Otava, Helsinki.
Castrén, Paavo & Pietilä-Castrén, Leena 2000: Antiikin käsikirja. Otava, Helsinki.
Oravisjärvi, Jani 2023: Länsi- ja Itä-Rooman rahat Pohjoismaisissa löydöissä(Länk leder till extern tjänst) Kalmistopiiri.
Ateneumin verkkosivut: Ateneumin tarina(Länk leder till extern tjänst)
Eduskunnan verkkosivut: Mistä Arkadianmäki on saanut nimensä?(Länk leder till extern tjänst)
Senaatti-kiinteistöjen verkkosivut: Ateneumin taidemuseo(Länk leder till extern tjänst)
