Potatisåkern och repslagarbanan
Vid utgången av 1600-talet hade man i Helsingfors till och med börjat odla i områden mellan klippor, till exempel i området söder om Johannesberget. Borgaren Henric Hallén sålde området till borgmästare Nils Burtz våren 1754, och tio år senare kallades det för en trädgård, vilket tyder på att det odlades där. Efter Burtz död kallades området på två tunnland för en äng, och 1778 var det oinhägnat och obrukat. Sedan området övertagits av livsmedelshandlaren Gardberg noterade man år 1782 att där växte potatis och trädgårdsväxter.
Hösten 1820 arrenderade staden ut åkern till Erik Röö för tio år. Röö hade byggt en repslagarbana intill området redan 1815. Han vann auktionen om arrenderätten i januari 1831 och i januari 1841, men i november 1851 vann trädgårdsmästaren Julius Brauns auktionen om ett 30-årigt arrendeavtal. Röö hade ändå hunnit lämna sitt avtryck i det namnbestånd som fortfarande finns kvar. Bangatan påminner om repslagarbanan som fanns på platsen, och Röös efternamn blev till platsnamnet Röddäld, på finska Punanotko.
Westerbergs handelsträdgård
Trädgårdsmästaren Julius Brauns hann flytta från Tölö till Röddäld hösten 1851 och annonsera om att han sålde grönsaker där, men han dog före följande vår, så staden sökte en ny arrendator till de återstående 29 åren, det vill säga till slutet av 1880. Hösten 1852 hade trädgårdsmästaren Mathias Westerberg trätt till som ny arrendator för att odla marken. Han var född i Sverige och hade kommit till Helsingfors via Pikis 1847.
Information om var Westerbergs trädgård fanns gavs i tidningsannonserna oftast genom att hänvisa till repslagarbanan som låg norr om den. I början av 1850-talet växte där fruktträd, blomsterlökar och rotfrukter. Tio år senare nämns potatis och kål. Förutom växter såldes ett brett utbud av frön. E. G. Palmén antecknar:
Andra områden nästan mitt i staden ansågs på 1870-talet ligga i dess utkanter. Det var då ett helt företag att bege sig till Westerbergs trädgård för att köpa frön, då den utjämnade Bangatan inte fanns.
Mathias Westerberg gick bort den 1 september 1876. Det innebar ett litet problem för staden, eftersom Westerberg under de senaste åren hade skött stadens parker och planteringar mot en årslön på 1 200 mark. Byggnaderna i Röddäld, den återstående arrendetiden och lösöret gick till dottern Amanda Sofia.
Sundsténs handelsträdgård och växthus
Först år 1882 kunde staden ingå ett nytt arrendeavtal med trädgårdsmästaren Fridolf Sundstén. Han var född i Karislojo och hade studerat i Sverige, Danmark och Tyskland efter grundutbildningen i hemlandet.
Samtidigt som Johanneskyrkan uppfördes i grannskapet lät Sundstén bygga ett växthus för blomsterhandel, som kunderna kunde gå in i direkt från gatan, på sitt arrendeområde. År 1892 sades där ha funnits 6 000 rosor.
I stadsfullmäktiges handlingar från 1898 talar man redan om den tidigare villan Röddäld och konstaterar att Sundstén arrenderade den gamla villatomten, tomt 6 och 7 på Bangatan, till år 1900. På grund av stadens utveckling tog Sundsténs tid i Röddäld slut år 1903, då han koncentrerade sin verksamhet till Mejlans.
Sommaren 1904 skrevs det om området under rubriken Häviävä Helsinki (ett försvinnande Helsingfors):
I dessa dagar rivs de gamla träbyggnaderna i Röddälds tidigare villaområde, och dälden jämnas ut i enlighet med den nya detaljplanen. Dälden har varit en trädgård för blommor, frukter och köksväxter i många decennier. [...] Herr S. odlade den rika trädgårdsjorden fram till våren det sista året, då den behövdes för stadens egna planteringar.
Källor
Kartor
Helsingfors stadsarkiv. Historiska partiella kartor. Villan Röddäld No 74 https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/141269056647200/#tab/overview(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsarkiv. Historiska översiktskartor. Geographisk Charta Över Helsingfors Stad. https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/141269047130800/#tab/overview(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsarkiv. Historiska översiktskartor. Plan Charta Öfver Den Delen Af Helsingfors Stads Ägor https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/141269047406900/#tab/overview(Länk leder till extern tjänst)
Riksarkivet. Stadskartor (samling). Helsinki Ic* 29/- - Plan Ritning öfver Helsingfors Stad dels Copierad, dels Transporterad och Afmätt den...; +Förteckning på Afbrände Byggnader.
Riksarkivet. Lantmäteristyrelsens renoverade kartor. B7Helsinki:31/8–14 Töölö / Tölö; Kartta ja selitys kaupungin tiluksista (1776–1777)
Riksarkivet. Lantmäteristyrelsens renoverade kartor. B7Helsinki:31/16 Töölö / Tölö; Nautintaselitelmä kaupungin pelloista 1784–1784
Övriga arkivkällor
Helsingfors stadsarkiv. Stadsstyrelsens betänkanden 1898
Helsingfors stadsarkiv. Kertomus Helsingin kaupungin kunnallishallinnosta 1875–1878
Helsingfors stadsarkiv. Magistratens protokoll 14.9.1778 §1, 28.8.1820 §3, 25.1.1841 §14, 21.8.1850 §4, 30.9.1850 §12, 13.11.1850 §8
Övriga källor
Folkwännen 4.11.1863
Helsingfors Dagblad 3.9.1876
Helsingfors Tidningar 15.08.1849, 4.10.1851, 19.5.1852, 29.5.1852, 11.9.1852, 6.10.1852, 21.12.1853
Det Sundsténska plantaget. Lördagsqvällen 12.3.1892
Uusi Suometar 30.7.1904
Fridolf Sundstén. Puutarha 12/1908
Litteratur
Fredrikintori. Ympäristöhistoriallinen selvitys ja kehittämisperiaatteet.
Nummi, Aimo. Puutarhakaupan historia. Siemenkauppiaitten yhdistys. 1997
Nuutinen, Heikki. Johanneksen kirkko 100 vuotta. 1991
Palmén, E. G. Helsinki 1800–1900. Rakennustoiminta ja tonttiarvo. 1907