Carlstedts åker och trädgårdsmästare Fillmer
Odlingsområden utanför stadens tullar benämndes ofta efter arrendatorn eller ägaren, och namnet kunde användas långt efter att namnbäraren hade avlidit. Således kallades Skillnadens odling ännu i början av 1800‑talet för Carlstedts åker, trots att länsräntmästaren i Nylands och Tavastehus län, Arvid Carlstedt, hade avlidit redan år 1743 under sin flykt till Stockholm undan lilla ofreden.
Det område vid Skillnaden som stått under Arvid Carlstedts förvaltning började intressera Helsingfors magistrat i början av år 1755, då man genom kunglig förordning försökte skapa ordning på de odlingsmarker som omgav staden. Carlstedts bror, som kallades till magistraten som företrädare för dödsboet, kunde inte redogöra för på vilka grunder området innehades, och någon annan skriftlig handling kunde inte påträffas än försäljningen av en grannlott våren 1738. Stadsförvaltningen hade således inga svårigheter att återta odlingsmarken i sin besittning.
Magistraten hade också en villig arrendator i beredskap, trädgårdsmästaren Olof Fillmer, med vilken ett tioårigt arrendeavtal ingicks den 14 april 1755. Fillmer var född i Sverige, och hans hustru Christina Ljung var dotter till en trädgårdsmästare i Stockholm. Dagen före arrendeavtalets undertecknande föddes deras dotter i Helsingfors, vilket visar att även hustrun redan befann sig i staden. Sedan tidigare hade familjen de två döttrarna Anna Christina, 9 år gammal, och Margareta, 6 år.
Olof Fillmers arrendetid blev varken lång eller särskilt framgångsrik. Han avled vid 38 års ålder i en febersjukdom mitt i sommaren 1757. Änkan efterlämnades med större skulder än tillgångar. Efter två år som änka ingick hon sommaren 1759 nytt äktenskap med trädgårdsmästaren Jonas Nyberg.
Trädgårdsmästaren Nyberg och hans änka
Jonas Nyberg förhandlade med magistraten sommaren 1762 och fick ett 25‑årigt arrendeavtal i eget namn. Fem år senare upprättades en karta över hans arrendeområde, där det förutom obrukbar stenmark fanns 5 tunnland och 13 kappland åker samt 22 kappland äng, vilket med dagens mått motsvarar sammanlagt cirka 30 000 kvadratmeter (tre hektar) eller fyra normala fotbollsplaner. På kartan är även trädgårdsmästarens familjs bostadsbyggnader vid vägen utmärkta.
Jonas Nyberg förlorade sin hustru Christina Ljung genom döden våren 1767. Eftersom trädgårdsarbetet var lättare att sköta tillsammans med en hustru och han dessutom hade kvar ansvaret för en femårig dotter, ingick Jonas Nyberg ett nytt äktenskap i november med Christina, dotter till en rusthållare från Kyrkslätt. När Jonas Nyberg avled vid 46 års ålder i december 1780 blev den 40‑åriga Christina änka och förvaltare av odlingen. Till skillnad från sin namne ingick hon inget nytt äktenskap utan fortsatte att driva odlingen i eget namn. I en förteckning över arrendeområden som upprättades fyra år senare betecknades området som trädgårdsmästare Nybergs änkas plantage, där man huvudsakligen odlade köksväxter men i viss mån även tobak. (Om tobaksodlingen finns en särskild artikel på denna webbplats.)
Christina Nyberg arbetade dock inte helt ensam, utan anlitade som hjälp den i Sverige födde och utbildade trädgårdsmästaren Erik Ytterlin, som till en början även kallades gesäll. När arrendetidens slut närmade sig vid utgången av år 1791 inledde Christina i god tid förhandlingar med stadens förvaltning om en fortsättning. En del av stadens äldste var nöjda med odlingens skick och användning, medan andra var missnöjda. Det fanns planer på ett torg som skulle ha förstört en betydande del av odlingsmarken, och därför ansågs det till slut bäst att inte söka någon ny arrendator utan att låta Christina Nyberg fortsätta odlingen fram till hösten 1794 mot en höjd årsarrendeavgift.
Christina Nyberg tog därför åter upp frågan om en förlängning av arrendet sommaren 1794. Än en gång delades meningarna inom stadens förvaltning om huruvida odlingen hade förbättrats avsevärt. Vid den genomförda besiktningen konstaterades att största delen av området var planterad med trädgårdsväxter, mellan vilka raka gångar löpte. Som prydnad fanns syrener samt på tullsidan olika träd, åtminstone pilar och rönnar. I enlighet med de allmänna kraven var odlingen inhägnad. Efter omröstningar beviljades Christina Nyberg ett nytt tioårigt arrendeavtal, men förenat med ett antal förbättringsvillkor, såsom plantering av bärbuskar.
På grundval av en besiktning som utfördes i oktober 1798 beslöt stadens förvaltning dock att säga upp Christina Nybergs arrendeavtal. För att behålla sin bostad och sitt levebröd gjorde Christina Nyberg naturligtvis allt hon kunde och överklagade till och med hos landshövdingen. Men ingenting
Gustaf och Maria Lampenius
Vid den auktion som ordnades i september 1799 vann Gustaf Lampenius arrenderätten. Han hade kommit till Helsingfors som dräng och gift sig hösten 1792 med Maria Michelsdotter, född i Helsinge socken. Fem år senare erhöll han burskap och var trädgårdsmästare som arrenderade Dahms odling intill det nuvarande Kajsaniemiparken.
Två odlingsområden var dock inte tillräckligt för honom. År 1810 stod även ett litet trädgårdsområde på andra sidan vägen från stadens grönsaksland i hans namn, på den plats där nu kvarteret Påfågeln (62) vid östra änden av Bulevarden är beläget. I trädgården växte åtminstone äpplen, vilkas stöld utreddes hösten 1815.
När Gustaf Lampenius avled den 14 maj 1819 vid 54 års ålder antecknades i hans bouppteckning ett halvt dussin ägda eller arrenderade odlingsområden. Han begravdes i Gamla kyrkoparken, där hans gravsten ännu finns bevarad.
Maria Lampenius och hennes universitetsutbildade son Gustaf höll fast vid odlingsområdena. Arrendet av stadens köksträdgård upphörde först år 1829. Redan två år tidigare hade Helsingfors första teater uppförts på platsen för tomtens tidigare bostadsbyggnader. Trots detta erbjöd staden den återstående delen fortfarande till arrende för tio år och fick handelsmannen Gustaf Fredrik Kåhlman som arrendator. Samtidigt som hans anställda arbetade på odlingen anlades Esplanaden öster om området och Bulevarden väster om det.
Även om staden redan hade sålt tomter vid Norra Esplanaden i kvarter 95, som planerats på köksträdgårdens norra del, erbjöds odlingsområdet kanske av gammal hävd tillsammans med andra marker till arrende i januari 1840. På auktionsdagen lades dock arrendet av kålgården enligt protokollet inte ut till anbud.
Källor
Kartor
Helsingfors stadsarkiv. Geographisk Charta Över Helsingfors Stad. (1763)(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsmuseum. Geometrisk Charta öfver Trädgårdsmästaren Nybergs åker utom Esbo tullen.(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsmuseum. En översiktskarta utvisande regleringen av den mellan Högbergsgatans Skillnaden liggande delen av Esplanaden(Länk leder till extern tjänst)
Riksarkivet. Stadskartor (samling). Helsingfors Ic* 29/- - Plan Ritning öfver Helsingfors Stad dels Copierad, dels Transporterad och Afmätt den...; +Förteckning på Afbrände Byggnader.
Riksarkivet. Lantmäteristyrelsens renoverade kartor B7Helsingfors:31/16 Tölö; Hävdebeskrivning av stadens åkrar 1784.
Riksarkivet. Lantmäteristyrelsen. Lantmäteristyrelsens leverans 1892. Geometrisk grundrijtning öfver stapelstaden Hellsingfors i Nyhland, och alle des tillhörige åkrar, afmätte anno 1696 af sahl. Lars Forsell, renoverat och beskrefven anno 1701.
Andra arkivkällor
Helsingfors stadsarkiv. Helsingfors rådstuvurätt. Bouppteckningsinstrument. Olof Fillmer, Chistina Nyberg, Gustaf Lampenius (#313 & #878)
Helsingfors stadsarkiv. Fastighetskartoteket. Kvarter 95
Helsingfors stadsarkiv. Magistratens protokoll 5.4.1755 §15, 12.4.1755, 14.4.1755, 23.7.1755, 21.7.1762 §2, 14.9.1778 §1, 3.3.1790 §2, 1.9.1790 §6, 1.12.1790 §4, 14.9.1791 §5, 4.6.1794 §2, 4.8.1794 §11, 3.9.1794 §16, 6.9.1794 §1, 8.9.1794 §6, 10.9.1794 §1, 13.9.1794 §1, 4.3.1799 §7, 16.3.1799, 3.4.1799 §5, 4.5.1799 §9, 8.5.1799 §13, 5.6.1799 §11, 23.9.1799 §1, 2.11.1799 §2, 18.11.1799 §4, 2.12.1799 §4, 14.12.1829 §3, 11.1.1840
Riksarkivet. Esbo församling. Husförhörslängd 1840–1846, 135
Riksarkivet. Helsingfors församling. Döpta; vigda; begravda; husförhörslängder 1785–1794, 91, 115, 230; 1795–1805, s. 185; 1806–19, 177; förkonfirmationsbok 1789–1804
Riksarkivet. Helsingfors kämnersrätts renoverade domböcker KäO:4. 19.9.1815 §1(Länk leder till extern tjänst)
Stockholms stadsarkiv. Bouppteckningar 1739/2:937. 1758/3:39
Tryckta källor
Helsingfors Tidningar 5.12.1829, 21.2.1829, 8.1.1840
Hultin, Arvid: En beskrivning över Helsingfors vid slutet av 1700-talet. Förhandlingar och uppsatser 25. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 105. 1911
Donner, Harry: Hautakirjoitukset Helsingin vanhan kirkon puistossa. Suomen sukututkimusseuran vuosikirja XVI 1932. 1934, 200–207
Litteratur
Esplanadi – Ympäristöhistoriallinen selvitys ja kehittämisperiaatteet. 2017
Bulevardi. Ympäristöhistoriallinen selvitys ja kehittämissuositukset. 2019
