Den äldsta byggnaden i Helsingfors finns i Östersundom
Östersundom var bebott före Helsingfors stad existerade. Det finns spår av bosättning i Östersundomområdet i form av gravrösen från bronsåldern. Namnet Sundom vittnar om att området ursprungligen låg vid ett sund. Vattenvägen förenade och avskilde: Östersundom var inte samma plats som Västersundom, som ligger på nuvarande Vandas sida. Ortsnamnet “Öster Sundom” nämns för första gången i ett brev av kung Magnus Eriksson från 1347. I brevet nämns Östersundom även med sitt gamla namn Heldersby. En dom av kungen behövdes eftersom ärrekarlar från Hattula hade försökt förhindra byborna att fiska i vatten som invånarna i Östersundom redan tidigare hade fått äganderätt till.
De första invånarna lockades av goda fiskevatten och åker- och betesmarker. Åkrarna och byarna ligger fortfarande i stort sett på samma plats som på medeltiden. Efter införlivningen av området är den äldsta byggnaden i Helsingfors huvudbyggnaden på Rödje-Fants gård i Östersundom från år 1723, och bostadsbyggnaden på närliggande Kusas gård från 1749 kommer in på en stark andra plats. Båda har ett modernare utseende efter de renoveringar som gjordes på 1920-talet. Detsamma gäller den tredje äldsta byggnaden, Östersundom kyrka, från år 1754. Av byggnaderna i Helsingfors är Sederholmska huset vid Senatstorget som färdigställdes 1757 det fjärde i åldersföljd.
Gårdar etablerades tidigt i Östersundom. Östersundom gård har sina rötter på 1600-talet, men ladugården som är den äldsta bevarade byggnaden härstammar delvis från slutet av 1700-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden färdigställdes år 1878.
Östersundom skärgård intresserade stadsborna redan i slutet av 1800-talet, då många sommarvillor byggdes där. Den mest kända villan är förmodligen Villa Björkudden som byggdes i mitten av 1800-talet och var författaren Zacharias Topelius hem från 1879 till hans död 1897.
Införlivning, byggande och natur
Fram till år 2008 hörde Östersundomområdet till Sibbo och en liten del även till Vanda kommun. I området bodde cirka 2 000 personer, som i och med införlivningen av området blev helsingforsare. Det var Helsingfors som tog initiativet till införlivningen; Sibbo kommun och invånarna i området motsatte sig tanken. Helsingfors ville ha mer mark för att bygga bostäder för den växande staden. I början av 2000-talet flyttade barnfamiljer från Helsingfors till egnahemshus i grannkommunerna. Östersundom skulle bli en liten stad för barnfamiljer – i Helsingfors. Man hade för avsikt att bygga lägenheter för upp till 100 000 invånare i Östersundom. Trafiken planerades lösas genom en metrolinje.
Östersundom var och är fortfarande jordbruks- och glesbygd. Eventuellt får man vänta på byggandet av nya bostadsområden i tio år till. Innan nya bostadsområdena kan byggas krävs en giltig plan. Så gott som hela området var länge belagt med byggnadsförbud i väntan på en generalplan. Den generalplan som efter införlivningen utarbetades gemensamt av Helsingfors, Vanda och Sibbo trädde aldrig i kraft, eftersom Högsta förvaltningsdomstolen förkastade planen år 2021. Motiveringen var att generalplanen gav upphov till skadeverkningar på planområdets naturskyddsområden. För tillfället är det endast Helsingfors som utarbetar en delgeneralplan för Östersundomområdet. Därefter behövs en mer exakt detaljplan.
Förutom planläggning behövs finansiering för både bygge och transportförbindelser. Förlängningen av metron till Östersundom beräknas kosta minst 700 miljoner euro. Även en snabbspårväg har föreslagits som alternativ. Spårvägstrafikens inledning dröjer minst till 2040-talet.
Litteratur och källor:
Kajamaa, Virva: Helsingin reunalla. Kaupungin itäinen maisema ja sen tulevaisuuden skenaarioita. Lärdomsprov för magisterexamen 2016, Aalto-universitetet, webbversion (Länken leder till en extern tjänst)(Länk leder till extern tjänst).
Lönnqvist, Bo: Herrgårdar och rusthåll i Helsingforstrakten. Schildts 1993.
Packalén, Eva och Jern, Hans: Sibbo skärgård: Villor. Liv. Folk. Sibbo hembygdsförening 2003.
Rantanen, Arja och Kuvaja, Christer: Sibbo sockens historia fram till 1868. Del I–II. Sibbo kommun 1994.
Brev från kung Magnus Eriksson daterat 1347 i databasen Finlands medeltisurkunder
Översikt över Östersundom gård på webbplatsenstadissa.fi (Länken leder till en extern tjänst)(Länk leder till extern tjänst)
En mer omfattande byggnadshistorisk utredning av Östersundom i Kulturmiljöns servicefönster: Läs mer (Länken leder till en extern tjänst)(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stads utredning om den byggda kulturmiljön i Östersundom
Läs mer om planeringen av Östersundom på webbsidan för Östersundoms delgeneralplan: https://www.hel.fi/sv/stadsmiljo-och-trafik/stadsplanering-och-byggande/planer-och-byggnadsprojekt/planlaggning-av-ostersundom
