Alexandersgatans invånare

Under 1800-talets första årtionden, då Helsingfors hade blivit huvudstad i storfurstendömet och universitetet hade flyttats till Helsingfors, hörde en betydande del av Alexandersgatans invånare till samhällets översta skikt. Förutom tjänstemän vid senaten och universitetet var flera av gatans invånare köpmän. Vid mitten av 1800-talet var det fortfarande vanligt att köpmän och företagare inhyste sina gesäller och lärlingar. Så var fallet med tobaksfabriken Tollander & Klärch som sysselsatte tiotals tobaksarbetare och inhyste de anställda i gårdsbyggnader på Alexandersgatan 17. Allt eftersom lades antingen produktionsanläggningarna ned eller flyttades ut från centrum, och då flyttade även arbetarna.

Författare:

Martti Helminen och Marjatta Hietala

6. mars 2024

Alexandersgatan 17 fotograferad år 1923. Byggnaden revs, och på stället byggdes affärshuset World Trade Center år 1929. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Eric Sundström

Location marker icon Visa på kartan

Invånarantalet i Helsingfors stad steg kraftigt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som en följd av urbaniseringen och industrialiseringen. Bostadshus med flera våningar sträckte sig längs gatorna i stadens centrum. Även vid Alexandersgatan byggdes nya bostads- och affärshus, och år 1900 bodde redan 1 619 personer i Alexandersgatans byggnader. Av dem var 434 barn, alltså nästan 27 %. Till exempel i det nybyggda huset på Alexandersgatan 19 bodde 50 barn år 1900.

Elever på Aspelunds och Webers privata skoltandklinik år 1910 på Alexandersgatan 46. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Harald Rosenberg

Location marker icon Visa på kartan

Under 1900-talets första årtionden fick de gamla byggnaderna från 1800-talets början ge väg för nya kontors- och affärshus. Invånarmängden på Alexandersgatan minskade kraftigt redan till 1939, då gatan bara hade 458 invånare. Gatan ändrade natur och blev en affärsgata, då banker och försäkringsbolag byggde sina huvudkontor på Alexandersgatan. Till exempel lät Nordiska Föreningsbanken bygga en byggnad som sträckte sig över ett helt kvarter.

Hörnhuset Alexandersgatan 30–34 – Unionsgatan 32 revs år 1934. På stället byggdes Föreningsbankens stora affärshus. Foto: Helsingfors stadsmuseum / R. Roos

Location marker icon Visa på kartan

Alexandersgatan 11 i förgrunden har tömts för att rivas. De låga trähusen räckte inte längre till för den växande stadens behov, utan fick gradvis ge vika för höga stenhus. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Signe Brander

Kriget, landavträdelserna och krigsskadestånden som betalades till Sovjet 1944–52 gjorde Finland fattigare och saktade ned huvudstadens utveckling. Det var stor bostadsbrist, och år 1945 bodde fortfarande 445 personer längs Alexandersgatan, alltså nästan samma mängd som före kriget 1939. Från områden som avträtts till Sovjet, särskilt från Viborg, flyttade många köpmän och företag till Helsingfors för att fortsätta sin företagsverksamhet. Vid Alexandersgatan låg till exempel Hotell Andrea som drevs av en företagare från Viborg.

Tecken på ekonomisk tillväxt började synas först under andra halvan av 1950-talet. I Helsingfors byggdes tidsenliga bostadshus i de nya bostadsområdena och bostadsbristen började avta. Detta innebar en hastig minskning av antalet invånare i Helsingfors centrum. Samma utveckling syntes längs Alexandersgatan. 1970 bodde det bara 64 personer i husen på Alexandersgatan.

Från och med mitten av 1800-talet hade den sammanlagda andelen av Alexandersgatans invånare som stod i industrins eller handelns tjänst växlat mellan ca 15 % och 25 %. Från 1930-talet till 1960-talet var andelen invånare anställda inom trafik och kommunikation ca 7 %.

Alexandersgatans invånarantal har sjunkit dramatiskt, i synnerhet i förhållande till hela stadens invånarantal.

Den största gruppen var anställda inom tjänsteyrken. Till den gruppen räknas bl.a. tjänstefolk, hembiträden, drängar, vaktmästare, gårdskarlar och personer i näringsbranschen. Deras sammanlagda andel av alla Alexandersgatans förvärvsarbetande invånare har under alla rapporteringsår varit mer än hälften, som störst 62,9 % år 1850. Som exempel kan nämnas att det på Alexandersgatan år 1900 bodde 316 hembiträden, 42 drängar, 34 vaktmästare och 88 andra anställda inom tjänstesektorn. Vaktmästarna hade ofta bostad i samband med arbetsplatsen, såsom universitetets vaktmästare hade på universitetets bottenvåning.

Vaktmästarna hade ofta bostad i samband med arbetsplatsen, såsom universitetets vaktmästare hade på universitetets bottenvåning. Tjänstefolkets bostäder fanns ofta på inre gården. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Signe Brander

Location marker icon Visa på kartan

Tabellen visar förändringar i markägandet längs Alexandersgatan. Tomterna gick från att vara ägda av privatpersoner till att bli ägda av företag och affärsverk. 1850 fanns 40 tomter vid gatan, men som en följd av sammanslagningar hade antalet tomter minskat till 31 år 2000. Medan 33 av 40 tomter var ägda av privatpersoner år 1850, var endast 4 tomter ägda av privatpersoner år 1945 och år 2000 endast en. Medan det år 1850 inte fanns en enda företagsägd tomt, var nästan två tredjedelar av Alexandersgatans tomter ägda av företag år 2000.