Arkitekt Pehr Granstedt

Efter sin Hangö-kommendering förflyttade Granstedt sig till Sveaborg, och efter finska kriget bosatte han sig permanent i storfurstendömet Finland. Granstedts arkitektkarriärs bästa dagar var på 1820–1830-talen. Som Helsingfors stadsingenjör övervakade han förverkligandet av den nya detaljplanen och planerade vid sidan om ett antal flotta privathus för stadens rikaste köpmän. Hälften av husraden vid Salutorgets norra kant, Helsingfors kändaste vykortsvy, härstammar från Granstedts penna: Uschakoffska huset, Lampaska huset, Goviniuska huset samt naturligtvis före detta Heidenstrauchs hus eller nuvarande Presidentens slott.

Beaktansvärt är förresten det att alla byggherrar till dessa hus – förutom Uschakoff som kom från det Gamla Finland – var ättlingar till svenska tidens köpmannakår i Helsingfors. Henrik Jakob Govinius far var borgmästaren Zacharias Govinius, Johan Lampas far var köpmannen Claes Lampa, Johan Henrik Heidenstrauchs far var köpman Petter Heidenstrauch. Den gamla borgareliten ser ut att ha behållit sin status rätt väl även i det nya huvudstads-Helsingfors.

Granstedt ritade också två betydande arbeten för Carl Olof Cronstedt, Sveaborgs sista svenska kommendant. När Cronstedt hade efter Sveaborgs kapitulering isolerat sig på Hertonäs gård och ägnat sig åt skötseln av sina ägor beställde han av Granstedt en ny herrgårdsbyggnad. Granstedt omvandlade före detta Hertonäs porslinsfabriks byggnad till en liten men representativ herrgårdsbyggnad i empirestil. Efter Cronstedts död ritade Granstedt ett gravkapell åt honom på Helsinge sockens begravningsplats. Vad låg bakom dessa beställningsarbeten, var det en bekantskap som uppstått under gemensamma år på Sveaborg, eller anlitade Cronstedt annars bara stadens mest fashionabla arkitekt?