Ivan Aleksandrovitj Timiriasew föddes år 1860 i en adelsfamilj i det ryska kejsardömets huvudstad S:t Petersburg. Timiriasews mor dog när pojken var fyra år gammal. Timiriasews två halvsyskon föddes efter att fadern gift om sig. Han har antagligen fått en typisk utbildning för sonen i en adelsfamilj, stödd av de flera språk som talades i hans hem.
För många adelsmän var militärkarriären ett naturligt val, så även för Timiriasew som vid 19 års ålder skrevs in i arméns rullor i dragonregementets, det vill säga kavalleriregementets manskap. Året därpå inledde han sina studier vid kavalleriinstitutet i Jelitsavetgrads junkerskola, som låg i nuvarande södra Ukraina. Staden heter i dag Kropyvnytskyj.
Timiriasew studerade och arbetade vid olika regementen i sammanlagt omkring tio år, tills han år 1890 utnämndes till adjutant för kommendören för de finländska trupperna i storfurstendömets huvudstad. Han var 30 år gammal då han anlände till Helsingfors. Vid sekelskiftet växte staden fort, och de förbättrade trafikförbindelserna hämtade arbetskraft till Helsingfors för industrins och servicenäringarnas behov. Det ryska inflytandet syntes i gatubilden, och alltsedan början av autonomin hade rysk militär- och civilbefolkning bott i staden. I och med förryskningspolitiken komplicerades relationerna mellan lokalbefolkningen och ryssarna från slutet av 1800-talet.
Arbetet som generalguvernörens adjutant innebar att biträda generalguvernören exempelvis på tjänsteresor, utöver vilket adjutanten även kunde anvisas andra myndighetsuppgifter. Om man räknar med tillförordnade och vikarier hann Ivan arbeta som adjutant för elva generalguvernörer.
Hösten 1900 antogs Timiriasew till amatörfotografernas förening (Amatörfotografklubben i Helsingfors – AFK), som strävade efter att sammanföra fotograferingsentusiaster och proffs samt att främja fotografikonsten. Mot slutet av seklet hade fotograferingen förenklats genom nya innovationer, och till exempel hade celluloidfilmrullens inträde på marknaden gjort hobbyn mer okomplicerad än tidigare. I AFK:s krets befarade man att detta skulle förjaga det konstnärliga omdömet. Föreningen ordnade olika fotoutflykter, utbildningar, föredrag och fototävlingar för sina medlemmar samt upprätthöll ett bibliotek, där man prenumererade på flera utländska fototidningar.
Efter sitt inträde i föreningen var Timiriasew aktivt engagerad i föreningens verksamhet. Åren 1903 och 1907 deltog han i AFK:s första allmänna fotoutställning på Ateneum, och vid båda utställningarna var hans bilder bland pristagarna. Han vann priser och utmärkelser även i föreningens egna fototävlingar och ett stort antal utländska tävlingar. Även om Timiriasew antagligen behärskade torrplåtstekniken, fotograferade han främst med en lätt filmkamera, vilket gjorde det möjligt att röra sig i staden och fotografera människor på nära håll.
Redan från början av 1900-talet kom Timiriasews bilder med i många publikationer, till en början genom tävlingar som tidningarna arrangerade. Olika tävlingar var ett ypperligt sätt för tidskrifterna att få läsare genom lockande bildmaterial. Amatörfotograferna fick i sin tur möjlighet att visa sina färdigheter och få sitt namn känt. Under 1910-talet publicerades Timiriasews bilder allt oftare, och han fungerade som medarbetare på tidningarna Suomen Kuvalehti och Veckans Krönika ända fram till sin död.
Med sina filmkameror var Timiriasew en välkänd figur på Helsingfors gator, och han hade flera smeknamn – Timiri, Timiiri och Tim. Trots den ryska förvaltningens förryskningspolitik i början av seklet lyckades han bevara goda relationer till lokalbefolkningen, och var en del av Helsingforssocieteten.
Under första världskriget kunde Timiriasew fotografera rysk militär och militär utrustning på nära håll. Helsingfors var en genomfartsstad för de ryska trupperna och som mest fanns det upp till 25 000 ryska soldater i staden. Våren 1918 fotograferade Timiriasew de tyska trupperna som hade intagit Helsingfors, de vitas parader och övningar samt krigsfångar.
Sommaren 1917 begärde Timiriasew om avsked från sin uppgift som adjutant på grund av hälsoskäl. Han stannade kvar i Helsingfors där han hade bott under de senaste årtiondena. Den politiska situationen i Ryssland var känslig, och i november 1917 förändrades Timiriasews Ryssland slutgiltigt i och med bolsjevikernas revolution. På samma sätt som många andra av de emigranter som flydde från Ryssland ansökte Timiriasew om finskt medborgarskap år 1918. Vid årsskiftet 1918–1919 gifte sig Timiriasew med kontoristen Onerva Angervo. Efter sin pensionering fotograferade Timiriasew aktivt den föränderliga och moderniserade staden och dess händelser samt publicerade sina bilder i flera tidningar på samma sätt som tidigare. I mitten av 1920-talet blev Timiriasews välkända gestalt allt långsammare och han deltog inte längre i AFK:s möten på samma sätt som tidigare. I oktober 1927 skrev man i tidningarna om Ivan Timiriasews död och mindes den mycket omtyckta fotografen.
