Nyheter från 1760-talets Helsingfors

Läsetid: min.
Skärmdumpning av en tidningssida i frakturastil.
I slutet av 1760 började dagstidningen Inrikes Tidningar, som var specialiserad på inrikesnyheter, ges ut i Stockholm. Man kunde skicka in texter till den per post, och i början var intresset stort. Den första nyheten från Helsingfors publicerades redan i det fjärde numret, och sannolikt hade tidningen också prenumeranter och läsare i staden.

Handelsfartyg, eldsvåda och soldater som reste till krig

De tidigaste nyheterna som skickades till Inrikes Tidningar var daterade i Helsingfors den 2 november 1760. Då rapporterades att ett oceangående skepp på 250 läster vid namn Enigheten hade blivit färdigt på stadens varv i slutet av oktober, och att Ehrenswärd, som var i samma storleksklass, seglat med last till Spanien. Man visste också berätta om två fartyg som gått på grund och om snöfall i Tavastehus, som fått folk därifrån att åka släde till Helsingfors.

Följande sommar kunde man berätta att fartyget Nordenskiöld, som ägdes av köpmän i Helsingfors, fört med sig en last salt från Spanien. En sorgligare nyhet var att en preussisk soldat dödat en 15-årig pojke utanför stadens staket för 15 plåtmynts skull.

Branden som började i pipfabriken den 10 september 1761 var naturligtvis en nyhet. Det var sannolikt postmästaren som först rapporterade om saken till Stockholm, eftersom det i ett brev skrivet vid middagstid berättades att byggnader mitt emot postkontoret stod i lågor. Hela staden kunde ha ödelagts, men köpman Sederholms och rådman Bocks stenhus bromsade branden, och 500 dragoner som befann sig i hamnen ryckte in för att hjälpa till. Många stadsbor förlorade ändå sina bostäder och sitt lösöre precis när vintern var på väg.

Först i oktober hann man publicera nyheten om att Nylands och Tavastehus läns dragonregemente hade mönstrats i Helsingfors inför avfärden till pommerska kriget dagarna före branden. De män som hjälpt till med släckningsarbetet seglade i väg den 13 september 1761. Ett par dagar senare tog staden emot ett infanteriregemente från Nylands och Tavastehus län som reste till Pommern efter mönstring den 19 september 1761.

Sjukdomsdrabbade vårar och torra somrar

Våren 1762 gick det koppor på Sveaborg och 31 barn dog, och i början av april nådde sjukdomen staden. En månad senare konstaterades att tre olika koppor cirkulerade, varav endast vattkoppor finns i ordböckerna. I församlingens listor över begravda kan man se att barn dött i kopporna även i staden, men dem berättade man inte om i offentligheten. Däremot framhöll man att ingen som behandlats av apotekare Tingelund hade dött.

Ett år senare rapporterades det att början av 1763 varit så sjukdomsdrabbad att två, tre eller fyra kroppar begravdes varje dag. Vattkopporna, som spreds bland barnen, var särskilt dödliga. Även personer i tjugoårsåldern hade drabbats, men de hade övervunnit sjukdomen och överlevt.

Torkan som började vid midsommar 1763 omtalades i nyheterna eftersom säden torkat på åkrarna. Tre veckor före jul började en period av sträng köld, som pågick till januari och var så svår att man inte kunde hålla värmen inne i husen. Torkan sommaren 1764 följdes av kraftigt regn, åskväder och hagel, som skadade skörden på vissa ställen.

Firande av kungligheter, tobaksodling och stöld i sockenkyrkan

Kronprins Gustav, sedermera Gustav III, firade sitt bröllop i Stockholm den 4 november 1766. I Helsingfors firades händelsen med ett par veckors fördröjning med ett mångsidigt program, som också skulle rapporteras i dagstidningen. De "mest respektabla" helsingforsarna bjöds in till trivialskolan klockan tio på morgonen, där rektor Henrik Forsius och magister Carl Avellan höll tal. Däremellan sjöng skolbarnen psalmer och även annan musik framfördes. Under psalmsången avfyrades kanonerna 32 gånger. På kvällen lystes staden upp av både vanliga ljus och transparanger (se Firandet av den svenska kungafamiljen i 1700-talets Helsingfors).

I september 1769 varnade tobaksodlarna i Helsingfors andra tobaksodlare i Finland. Trots att tobaken hade trivts i det kalla klimatet i ett par decennier förstörde kylan en natt i början av september tobaksblad och andra trädgårdsväxter som ännu inte skördats.

Från Helsinge sockens sida meddelade man i slutet av 1769 att kyrksilver stulits från socknens kyrka, S:t Lars kyrka, för någon tid sedan och inte återfåtts. Uppenbarligen oombett hade några köpmän i Helsingfors stad, som ägde mark på socknens sida, nu donerat en förgylld silverkalk och en paten samt en duk av silke dekorerad med guldgaloner för nattvardsutdelningen.

Källor

Inrikes Tidningar 26.11.1760, 29.11.1760, 13.7.1761, 17.9.1761, 24.9.1761, 12.10.1761, 22.10.1761, 28.4.1762, 3.6.1762, 30.6.1763, 14.7.1763, 9.4.1764, 27.8.1764, 8.1.1767, 5.10.1769, 30.11.1769

Kyläkoski, Kaisa. Kanssakirjoittaminen Posttidningarissa ja Inrikes Tidningarissa 1729–1791. JYU dissertations 705. Jyväskylän yliopisto 2023.(Länk leder till extern tjänst)