Anmälde resande
Av de svenskspråkiga tidningarna som utkom i Helsingfors publicerade exempelvis Helsingfors Tidningar uppgifter om till staden anlända resenärer under åren 1829–1866, Helsingfors Dagblad 1861–1889, och Hufvudstadsbladet ända sedan det grundades, alltså från året 1864 ända till 1900-talets första årtionde, då man slutade publicera uppgifter om hotellens resenärer. Efter det publicerade Hufvudstadsbladet ännu uppgifter om inhysta på pensionat och resandehem ända till år 1917. I de svenskspråkiga tidningarna publicerades uppgifterna vanligtvis under rubriken Anmälde resande och i de finskspråkiga under rubriken Matkustavaisia.
Uppgifterna i tidningarna grundades på resandeanmälningar som lämnats till polisen, och att lämna in dem berörde förutom hotell även stadens invånare som erbjöd husrum för besökare i staden. Poliskammaren skulle meddelas omedelbart och senast följande morgon före klockan nio resenärens namn, stånd eller yrke, hemort, ankomsttid och inkvartering. Om anmälan uteblev, följde därav en bot för varje försummade dygn. Än idag kräver lagen att varje idkare av inkvarteringsnäringen gör en anmälan till polisen om ankommande resenärer.
Anmälningsskyldigheten gällde dem som bodde tillfälligt i staden, men inte exempelvis arbetssökande som skulle anmäla sig på poliskammaren för att erhålla en vistelsebiljett, eller inflyttade till staden som i sin tur lämnade in ett flyttningsintyg från sin hemort. Utländska resande måste dessutom se till att få sitt pass stämplat på poliskammaren.
Enligt statistikuppgifterna fanns det mest passagerare i sekelskiftets Helsingfors under sommarmånaderna, från juni till augusti, och minst på båda sidorna av årsskiftet. I juni år 1900 var det populäraste hotellet enligt i Hufvudstadsbladet publicerade uppgifter Kämp med 658 resande, på andra plats kom Fennia med 490 resande, och på tredje Societetshuset med 488 resande. Ännu populärare var ändå Gästhemmet, ett billigt resandehem, där 570 personer tog in under månaden i fråga. Sammanlagt inkvarterades i Helsingfors år 1900 cirka 26 300 resande som anmälts till polisen. Inom tio år hade resenärerna i staden mer än fördubblats.
Med båt och tåg
Stora passagerarångbåtar ankom Helsingfors i Södra hamnen som var centrumet för stadens all sjöfart. När passagerarbåtarna anlände skickade hotellen vanligen sina representanter för att ta emot resande, och till exempel Societetshuset och Kämp erbjöd gästerna sin egen transportservice. I närheten av kajerna dejourerade också hyreskuskar, och vid varje ankommande skepp dök det upp ett stort antal bärare som bar bagaget till kuskarnas vagnar. Om skeppet anlände från utlandet gjordes tullkontrollen ombord, efter vilket man fick föra i land sina saker.
Tågresenärer möttes också på järnvägsstationen av hotellens betjänter som skötte om transporteringen av bagaget till hotellet, om resenären ville promenera till sitt inkvarteringsställe. Om resenären ville anlita en hyreskusk vid järnvägsstationen, fick hen för ändamålet en pollett av poliskonstapeln som dejourerade på stationsbyggnadens trappa, och den gavs åt kusken när färden började. Från järnvägsstationen kostade skjutsen lite mer än den gängse taxan i staden.
Inhemska och utländska resande
Finska Turistföreningen gav ut en flerspråkig tidning, Turisten, som publicerade järnvägarnas tidtabeller och ångfartygsturerna månadsvis. Uppgifterna fanns i tidningen på svenska, tyska, finska, engelska, ryska och franska. Förutom tidtabeller gav tidningen resenärer råd om till exempel köp av resebiljetter och användning av olika transportmedel i hela landet samt utlandskommunikationer.
År 1900 fanns det direkta järnvägsförbindelser till Helsingfors från Sankt Petersburg via Viborg samt norrifrån från Nikolaistad eller Vasa via Tammerfors. Genom bytesförbindelser kunde man nå Helsingfors med tåg från exempelvis Borgå, Hangö, Åbo och Uleåborg. Alla inhemska resande anlände inte till Helsingfors med tåg, utan med båt, eftersom ångbåtstrafiken förenade Helsingfors med otaliga hamnar vid Finska viken och Bottenviken ända fram till Kemi och Torneå.
Det fanns ångbåtstrafik till Helsingfors direkt från Sankt Petersburg, Stockholm, Lybeck samt Stettin via Reval eller Tallinn. Man kunde alltså komma till Helsingfors med båt från Ryssland, Sverige, Tyskland och Estland. Från övriga Europa anlände man längs genomfartsrutter, till exempel från Britannien kunde man resa med linjen från Hull via Köpenhamn till Hangö. Köpenhamn och Stettin var bland de viktigaste genomfartsställena när man anlände till Finland till exempel från Berlin, Dresden, Köln eller fast Paris.
Bättre och enklare hotell
År 1895 publicerades doktor August Ramsays praktiska resehandbok, Vägvisare i Finland. Den berättar att Societetshuset invid Salutorget erbjöd rum från två mark uppåt och hotellet hade en högklassig restaurang, badrum, tidningar i kaféet, festlokaler för större tillställningar samt bekväma fordon att hyras inom staden eller utanför. Förutom Societetshuset nämnde Ramsay som bättre hotell Kämp på Norra Esplanaden och Kleinehs hotell bredvid Societetshuset. På dessa väntades resenärerna av portierer, hovmästare, rumsserverare och andra betjänter, som tyder på en viss bättre nivå.
Anspråkslösa hotell var Wilhelmsbad vid kanten av Järnvägstorget och Kajsaniemiparken samt Nya Hotellet på Glogatan. Enligt Ramsay var Järnvägshotellet på Brunnsgatan nära bangården ännu mera anspråkslös. Som allra enklast fylldes resandenas behov av Gästhemmet på Albertsgatan, som erbjöd snygga rum till förmånligt pris. Resenärer hade också möjlighet att söka rum hos privatpersoner genom tidningsannonser. Enligt Ramsay var ett omtyckt dylikt ställe hos fru Sjöblom på Mikaelsgatan.
I sin guidebok påminner Ramsay också resenärerna i Helsingfors om att på alla hotell hör drickspengar till saken och att anlita rumsservice är dyrare än att äta i matsalar och hotellens kaféer. På 1800-talet kunde hotellen också debitera skilt för belysningen.
Köpmän, berömdheter och kungligheter
Resandet till Helsingfors dominerades år 1900 av personer inom handel och industri, vars andel var över en tredjedel av alla, drygt 26 000 resande. Den näst största gruppen utgjordes av representanter av vetenskap, militär och ämbetskår, men i hela skaran av resenärer ryms också äkta utländska turister. De mest fjärran ser ut att ha kommit till Helsingfors från Nya Zeeland, Sydafrika och Japan. Från sist nämnda kom två resande, tjänsteman Komija och löjtnant Hirose, bägge från Tokyo.
Bland de resande ryms också inhemska berömdheter, men var tog de in efter att ha anlänt till Helsingfors? Sau-Herras, alltså jordbrukare Gabriel Savukoski från Sodankylä, och Ukko Pekka, det vill säga den blivande presidenten, den i Åbo bosatta hovrättsassessorn Svinhufvuds val var hotell Kaleva. Hotell Fennia däremot valdes av den andra blivande presidenten och marskalken av Finland, den i Sankt Petersburg bosatta stabsryttmästaren Mannerheim, precis som alla andra Mannerheims som reste i Helsingfors det året.
Mannerheims syster Evas make, greve Louis Sparre, däremot föredrog hotell Patria, dit han anlände från Borgå flera gånger under året. Patria valdes också av Billnäs gårds baron Hisinger. Friherren Wrede från Arrajoki valde däremot Societetshuset, och där bodde också årets enda kungliga gäst, Sachsen-Altenburgs prins Albert som var på återresa från Sankt Petersburg. Kapellmästare Armas Järnefelt och hans maka, sångerskan Maikki Järnefelt valde varje gång hotell Kämp.
Prins Albert var inte den enda utländska högheten, för bland resenärerna fanns det rikligt med rysk och europeisk adel: furstinnan Vachnadze av georgisk börd, greve du Bouzet från Paris, den balttyska baronen von Hoyningen-Huene, de holländska herrarna van Bleeker och van Waveren samt flera andra.
Kanske den mest överraskande gruppen ändå är från Amerika inresta personer med finskt efternamn, exempelvis fru Niemi från San Francisco och herr Laamanen samt tiotals övriga. Månne de var emigranter som hade kommit för att besöka sitt gamla hemland?
Artikelns uppgifter om årets 1900 resenärer baserar sig på en databas som artikelns författare har samlat från Hufvudstadsbladet med hjälp av artificiell intelligens.
Hotellen i Helsingfors år 1900
Gästhemmet – Albertsgatan 4
Fennia – Mikaelsgatan 21
Kaleva –Västra Henriksgatan14
Kämp –Norra Esplanaden 29
Patria – Alexandersgatan 17
Kleinehs – Katrinegatan 1
Nya Hotellet – Glogatan 8
Societetshuset – Norra Esplanaden 11
