Schwartz odling
Den södra grannen till Schwartz odling, stadens köksträdgård, återgick i stadens ägo år 1755, men när rätten till marken utreddes på nytt hösten 1778 kunde köpmannen Petter Schwartz visa upp sin fars köpebrev från 1728 och 1735. Efter Henric Christian Schwartz död år 1743 gick odlingen till hans änka Johanna Christina Fulda. I december 1771 ärvde dottern Johanna Christina och hennes man Johan Nordenswan odlingen på livstid, och området fick det nya namnet Nordenswanska åkern efter dem.
När familjen Nordenswan flyttade till Tavastehus övergick besittningsrätten till Petter Schwartz. Han hade också många andra jordlotter, där hans anställda hade odlat tobak sedan 1765. Schwartz hade två stora byggnader för att torka skörden. Se artikeln Tobak och kritpipor i 1700-talets Helsingfors.
Efter Petter Schwartz död i december 1793 antecknades området i hans bouppteckning som en tobaksplantage, som gick till hans son Henrik Christian. Efter dennes död 1809 gick halva området till hans barn (fyra döttrar och en son), och den andra halvan till hans änka Maria Sofia Sunn, som gifte om sig med Adolf Fredrik Gebauer.
Gebauerska villan
I arvet efter Henrik Christian Schwartz den yngre ingick också en tomt, vars nuvarande adress är Alexandersgatan 12 och Helenegatan 4. År 1819 byggdes där ett stenhus, numera känt som Balders hus, från vilket Adolf Fredrik Gebauer enligt en ofta återgiven berättelse gick för att säga adjö till sina bekanta innan han åkte iväg för att tillbringa sommaren på Schwartz odling på andra sidan Gloviken, där en villa av trä väntade på familjen.
Det var på 1830-talet en del av August Schaumans barndomslandskap, som han på äldre dagar mindes så här:
Från fönstren i vårt hem i hörnet av Skillnaden och Bulevarden hade vi den vackraste utsikt över hela Tölöviken och dess stränder. [...] den lantliga vyn och trivsamheten ökades ännu betydligt av Gebauers tvåvåningsvilla på den lilla strandkullen mellan alléer och trädgårdar, den som ännu för omkring 20 år sedan fanns kvar på Ekbergs tomt längs Alexandersgatan, som en fånge inom höga, kala stenmurar och som den tänkte på de oroliga tiderna och alltings föränderlighet och sörjde forna dagars frihet, härlighet och prakt.
Villan låg parallellt med Glovikens strand, så den primära utsikten var sannolikt över vattnet och staden bortom det. Eftersom man fortfarande måste ta sig runt viken ledde en allé till villan från Esbovägen.
I slutet av 1841 blev det aktuellt att förlänga Alexandersgatan genom området. Först efter Gebauers död tog staden över Schwartz odling år 1845 genom kejserligt beslut och mot en ersättning. Villan revs först 1862.
Källor
Kartor
Helsingfors stadsarkiv. Historiska översiktskartor. Geographisk Charta Över Helsingfors Stad. https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/141269047130800/#tab/overview(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsarkiv. Historiska översiktskartor. Plan öfver Helsingfors stad i början af 1800 talet https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/168786067776800/(Länk leder till extern tjänst)
Helsingfors stadsarkiv. Ritningar för bygglov. Mannerheimintie 1–5, entinen Aleksanterinkatu 23, asema- ja pohjapiirros https://yksa.disec.fi/Yksa4/id/167421505302800/#tab/files(Länk leder till extern tjänst)
Riksarkivet. Stadskartor (samling). Helsinki Ic* 29/- - Plan Ritning öfver Helsingfors Stad dels Copierad, dels Transporterad och Afmätt den...; +Förteckning på Afbrände Byggnader.
Riksarkivet. Lantmäteristyrelsens renoverade kartor. B7Helsinki:31/8–14 Töölö / Tölö; Kartta ja selitys kaupungin tiluksista (1776–1777)
Övriga arkivkällor
Helsingfors stadsarkiv. Magistratens protokoll 14.9.1778 §1, 17.1.1842 §1, 30.3.1842 §9, 4.6.1842 §2, 10.4.1844 §11, 27.1.1845 §4
Helsingfors stadsarkiv. Bouppteckningar. Petter Schwartz, Schvartz Henrik Christian #127, Gebauer Maria Sofia #2020, Gebauer Adolf Fredrik #2023, Schvartz Charlotta Elisabeth #2366, Schvartz Lovisa Fredrika Wilhelmina #2788, Schvartz Wilhelm Christian revisor #2828
Övriga källor
Gebauerska villan. Helsingfors Tidningar 18.10.1862.(Länk leder till extern tjänst)
Hultin, Arvid: En beskrivning över Helsingfors vid slutet av 1700-talet. Förhandlingar och uppsatser 25. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 105. 1911.
Schauman, August. Från sex årtionden i Finland: upptecknade lefnadsminnen I–II. Björck & Börjesson 1922 Ny, illustrerad upplaga.
