Skillnaden på gamla bilder
Skillnaden på gamla bilder
Skillnaden på gamla bilder
Läsetid:
min.
Skillnadstorget har egentligen försvunnit som adress idag och Skillnaden associeras kanske oftast med Skillnadsgatan, som utgör en fortsättning på Mannerheimvägen, tidigare Henriksgatorna. Området har, liksom området kring Tre Smeder, som kallades Spårvägstorget, varit i ständig förändring och samtidigt en bestående knutpunkt för stadsborna i deras dagliga rörelse genom stadens rum. Namnet Skillnaden togs i bruk år 1820 om en plats som skiljde den egentliga staden från förstäder.
Författare:
Jessica Parland-von Essen
9. april 2025
Andreas Kusmins litografi från år 1841. Foto: Helsingfors stadsmuseum
På ovanstående litografi av Andreas Kusmin syns området, där Esbo tullen i tiden inledde landsvägen mot Åbo, senare Henriksgatan som övergick i Västra Chaussén. Det blev i den nya huvudstaden park och där byggdes också den första teaterbyggnaden av C.L. Engel som man kan skymta på bilden från c 1840 nedan om den nya kyrkans mäktiga torn. I vänstra kanten av bilden ser man en av stadens brunnar. Både människor och hästar på bilden är alldeles för små, något som knappast är ett misstag av den blivande lantmätaren, utan helt avsiktligt för att staden ska se större ut.
En stadsbo fyller sin vattentunna från den allmänna brunnen på Skillnadstorget. Domkyrkan i bakgrunden har erhållit sin slutgiltiga form. Foto: Helsingfors stadsmuseum / C. A. Hårdh
Skillnadstorget cirka 1870. Brunnen fick den skepnaden, som syns på bilden, år 1869. Senatstorgets byggnader syns på bilden, eftersom Norra Esplanaden på den tiden hade endast byggnader på 1–3 våningsplan. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Carl Eugen Hoffers
Att avbilda Skillnadstorget med kyrkan i bakgrunden var förstås stiligt, men också annars uppfattades nog torget sträcka sig i en öst-västlig riktning. En bra plats att utgå från var därför Gradins och senare Palladiums hus i början av Boulevarden, med det huset tillkom först på 1910-talet.
Skillnadsgatan 4 som syns i bildens vänstra kant representerar en ny storstadsaktig skala. Bredvid står Bulevarden 2 som ännu är ett lågt trähus. I mitten finns Henriksesplanaden, som låg mellan Västra och Östra Henriksgatan. Foto: Helsingfors stadsmuseum
Skillnaden och Skillnadstorget har utgjort en utmaning för stadsplaneringen på grund av sin obändiga underliga form i skärningspunkten av de olika rutsystemen. Foto: Helsingfors stadsarkiv
Nummelins karta i Wikimedia Commons
Åtminstone sedan 1870-talet var torget belagt med kullerstenar. På Daniel Nyblins bild från 1890 ser man pågående gatuarbeten på Västra Henriksgatan och spåren efter hästarna i backen. Nyblin har troligen tagit bilden mycket tidigt på morgonen, medan Ståhlbergs foto visar vardagens livligare trafik.
På Daniel Nyblins fotografi från år 1890 syns en omnibuss dragen av två hästar, och Svenska teatern i sin ursprungliga skepnad. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Daniel Nyblin
Livlig trafik på Skillnaden dokumenterad av K. E. Ståhlberg på 1890-talet. Foto: Museiverket / K. E. Ståhlberg
Teateresplanadens park sträckte sig också tydligt lite framför det nya teaterhuset i början av 1900-talet. Men notera alltså att Södra Esplanaden på kartan slutar redan vid nummer 20, alltså Brondins eller Brondas hus. Foto: Helsingfors karttjänst
Skillnadstorget 2 är också en speciellt intressant adress, eftersom huset som stod där i början av 1900-talet var Akseli Gallén-Kallelas hem och det var ritat av Eliel Saarinen. Huset hyste också i början av seklet en ansedd affär för hantverk, Pirtti.
Eliel Saarinen hade ritat Pirttihuset där Akseli Gallen-Kallela bodde och arbetade åren 1905–1907. Till vänster syns Brondas hus, Södra Esplanaden 20. Huset fick sitt namn efter Brondins kafé eller Bronda, som på 1920–1930-talen var populär bland konstnärer. Huset revs år 1972. Foto: Helsingfors stadsmuseum
Namnen Västra och Östra Henriksgatan bekräftades år 1909 och parken mellan dem blev Henriksallén. Den var i tiderna känd för sina lindar som hade planterats i fyra rader. Foto: Helsingfors stadsmuseum
Från 1920-talet finns en del bilder och då börjar bildvinkeln mer tydligt vända sig i nord-sydlig riktning, upp och ner från Henrikallén upp mot backen. Spårvagnarna erövrar också ett allt större område, från att i början endast diskret svängt mellan Boulevarden och Västra Henriksgatan. År 1928 bekräftades namnen Henriksgatan och Henriksallén, och Henriksgatan sträcktes ända till Nationalmuseet i nordvästlig riktning.
Skillnaden fotograferad cirka år 1920. I högra kanten håller en spårvagn på att svänga från Bulevarden till Skillnadsgatan. Foto: Helsingfors stadsmuseum
Hufvudstadsbladet var den enda tidningen som skrev ett ord om träden. Foto: Nationalbibliotekets digitala samlingar
På kartan från 1925 ser man att den östra spetsen från Henriksesplanaden är borta och spårvagnen har fått en vändplats på torget. Vändslingan var i bruk ända till år 1966. Foto: Helsingfors karttjänst
Folkvimmel i början av Bulevarden på slutet av 1920-talet. Nedanför Henriksallén syns en bilstation, eller taxistation som det numera heter. I bildens högra kant syns skylten av en droghandel, dvs. ett apotek. Foto: Museiverket
På bilden ser man tydligt Skillnadens torgliknande karaktär i slutet av 1920-talet. Spårvagnar trafikerade i båda riktningar längs Västra Henriksgatan. Foto: Museiverket
Foto Roos återupplivade igen den gamla vinkeln 1930, där man ser hur man än en gång bygger om spårvägen. Upprivna gator är nog inget nytt i vår stad. Foto: Helsingfors stadsmuseum / Foto Roos
Skillnadens bilstation år 1930. Nu löper spårvagnsskenorna också längs Östra Henriksgatan. Foto: Museiverket / Aarne Pietinen Oy
Spårvagnars vändslinga och ändhållplats på Skillnaden bredvid Svenska teatern i början av 1930-talet. Foto: Museiverket / Aarne Pietinen Oy
Nyckelord
öppna platser
spårvägar
valokuvat
landtrafik
biltrafik
taksiasemat