År 1726 fick överklassbröderna Carl Fredrik och Magnus Otto Nordenberg på Eriksnäs gård i Sibbo en idé. De började planera ett center för internationell handel på Fagerö, som låg i närheten av deras hem. Bröderna utarbetade en ritning som representerade sin tids wow-arkitektur och som visade en ö som genomskars av kanaler, på vilken man planerade en industrikoncentration med tiotals produktionsanläggningar.
Avsikten var att fartyg skulle köra in till och ut från ön genom en kanal. I båda ändarna av ön hade man för avsikt att bygga vindsågar, som det då inte fanns några av i Finland. Manufakturerna på ön skulle ha tillverkat allt som behövdes i Helsingforsregionen: hampa, tegel, salt och sågvaror. Ön skulle samtidigt ha varit ett center för den internationella öst–västliga handeln och en fristad i stil med Hong Kong. Projektet var fint och borde stödjas, åtminstone enligt upphovsmännen. Det fanns dock en aktör som motsatte sig det: Helsingfors, som kämpade med den kommersiella dragningskraften.
Handel och företagsverksamhet var på 1700-talet noggrant begränsade och baserade sig på ensamrätter och revir. Handel fick endast idkas i städer och bedrivas av personer som hörde till borgarståndet. Helsingfors höll fast vid sina rättigheter. Ryssarna hade förstört staden i stora nordiska kriget; staden hade bränts till aska. Dessutom konkurrerade den med Tallinn. Staden ville att en ström av handelsfartyg skulle anlända till dess hamn. Att en konkurrent dök upp i de närmaste vattnen skulle ha varit värsta möjliga scenario.
Nordenbergarnas globala öst–väst-vision överglänste och skymde Helsingfors lokala intressen. Nordenbergarna trodde som medlemmar av mösspartiet, som understödde fredliga relationer med Ryssland, på östhandelns möjligheter och ville upprätthålla goda relationer med den östra grannen. En förebild för Fagerö var handelshamnen utanför S:t Petersburg, Kronstadt.
Fageröprojektet var en föregångare till och fredlig civil version av sjöfästningen Sveaborg, som grundades 1747. En annan förebild var de hundratals vindkvarnarnas och varvens Zaandam, i närheten av Amsterdam. I planen syns även inflytandet från internationell utopisk litteratur: Platons Atlantis, Thomas Mores Utopia och Daniel Defoes Robinson Crusoe, som utkom vid ungefär samma tid. Detta virrvarr av influenser hade inspirerande inverkan på Nordenbergarnas tänkande. Fagerö skulle också få kanaler och maskinrum, eller manufakturer, precis som Platons Atlantis.
1700-talet var det såkallade nyttans tidevarv, då även orealistiska planer var meriterande för innovatorn. Plagiering var också tillåten, men man fick inte röra andras kommersiella monopol eller överskrida revirgränserna. Nordenbergarna litade på att dessa begränsningar inte gällde en ö ”intill det farliga öppna havet”, som de skrev i sina brev.
Samhällsprojektet var även socialt sett före sin tid. Ön saknade en högsta bestämmande instans. Skissen hade, till skillnad från vanliga rutplaner, ingen huvudgata (utom huvudkanalen) och ingen ceremoniell centralplan eller någon byggnad som var högre än de andra, såsom en kyrka, ett rådhus eller en brukspatrons hus. Detta var logiskt, eftersom Fagerö skulle ha blivit en republik som leddes av ett bolag som baserade sig på enhällighet. Ön skulle för sina medlemmar ha varit en helhet som styrdes av ett jämlikt bolag.
Platons Atlantis förstördes när en jordbävning och flodvågor sänkte ön i djupet. Det enda som genomfördes på Fagerö var den vindsåg som fanns i öns östra ände, vid den nuvarande båthamnen. Redan det var en prestation, eftersom den byggdes med hjälp av de ritningar som C. F. Nordenberg gjort i Zaandam och delar som han hade beställt därifrån. Utsikterna för östhandel och fredlig samexistens raserades dock, när ryssarna under hattarnas ryska krig (1741–1743) förstörde vindsågen. Om Fagerö hade förverkligats, skulle ön ha blivit en internationell sevärdhet av unikt slag, som hade lämnat Sveaborg långt efter sig. Nordenbergarnas projekt är redan som plan värd att berätta för dem som besöker ön.
Källor och litteratur
Frugårds arkiv (Coll 372). Nationalbiblioteket, Helsingfors.
Huhtamies, Mikko 2014. Nordenbergien manufaktuuriutopia Sipoossa hyödyn ajan toiveajattelun ilmentäjänä. Historiallinen Aikakauskirja 3/2014
Om Fagerös såg, se Nyberg, Paul:Bröderna Nordenbegs planer på en storindustri I Finland. Historiska och litteraturhistoriska studier 12. 1936.
