Söderviks kraftverk
Söderviks kraftverk är ett av de synligaste landmärkena i Sörnäs industriella historia. Söderviks kraftverk fick sin början 1907, när Helsingfors stadsfullmäktige fattade beslut om att bygga ett nytt elverk som drevs med ångkraft på Sörnäs udde. Staden ville grunda ett kommunalt elverk, som skulle kunna svara mot efterfrågan hos den tunga industrin i området norr om Långa bron.
För valet av plats talade den industri som redan fanns i närområdena Sörnäs och Vallgård, avståndet mellan bosättningen och de föroreningar som uppkommer vid produktionen samt de utmärkta trafikförbindelserna. Sörnäs hamn och den banförbindelse som byggts dit gjorde det enkelt att transportera byggmaterial samt den ved och det stenkol som användes som bränsle. Byggmiljön var dock utmanande, eftersom Söderviksområdet bestod av svag, fylld havsvik.
Söderviks ångkraftverk färdigställdes 1909. Anläggningen, som representerade den senaste bygg- och energitekniken, var en betydande kraftansträngning inom ingenjörsarbete och den första byggnaden av armerad betong i Finland Byggarbetena hade letts av ingenjör Bernhard Wuolle, som även utsågs till det kommunala elverkets första verkställande direktör. Energitekniken var också den bästa som fanns på den tiden: i kraftverket installerades tre turbiner som importerades från England och Schweiz. År 1910 färdigställdes även gasverket.
Från 1910 till 1976 producerade Södervik el med en ångturbin, tills Hanaholmens kraftverk togs i bruk. Gasproduktionen i Södervik upphörde 1994. Det produceras dock fortfarande utsläppsfri energi i området, eftersom ett stort solkraftverk har verkat i Södervik sedan 2015. Under de senaste årtiondena har stadsborna lärt känna Södervik framför allt som ett evenemangsområde för festivaler och spontan stadskultur. Den gamla turbinhallen har fungerat som både idrottshall och en plats för spelningar, och man har bland annat byggt en skejtpark i området.
Hanaholmens kraftverk
I slutet av 1940-talet, efter krigen, började produktionskapaciteten i Söderviks kraftverk ha nått toppen. Det växande Helsingfors och dess näringsliv som var under utveckling krävde dock allt mer energi, och Söderviks kraftverk klarade inte längre av att svara mot den ökande efterfrågan. Ett kraftverk färdigställdes på Sundholmen i Gräsviken 1953, men när energibristen fortsatte ville staden garantera sin självförsörjning inom energiproduktionen även i framtiden. Man fattade ett beslut om en radikal utbyggnad av Sörnäs energiförsörjningsområde.
Det var inte möjligt att bygga ut Söderviks kraftverk, eftersom det gamla kraftverket täckte nästan all byggbar mark. Man beslutade att bygga ett nytt kraftverk på den stadiga berggrunden på Hanaholmen, som anslöts till fastlandet genom en enorm markfyllnadsoperation. Strandlinjen och landskapet i Sörnäs förändrades radikalt till följd av byggarbetena. På Hanaholmen och den intilliggande, ännu mindre Hönan uppfördes två separata kraftverk, Hanaholmen A och B. A-kraftverket togs i bruk 1960 och B-kraftverket 1974.
Hanaholmens kraftverk var enorma byggprojekt, som naturligtvis även gav upphov till politiska dispyter. Byggkostnaderna ifrågasattes, eftersom Hanaholmen B var stadens dyraste kommunala byggprojekt när det stod klart. Dessutom misstänktes fusk med konkurrensutsättningen när ångpannorna till A-kraftverket beställdes. Investeringen lönade sig dock: Hanaholmens produktionskapacitet var enorm, och även om Helsingfors stads energiverk, som drev kraftverket, inte verkade utifrån en vinstmaximeringsprincip, betalade kraftverket tillbaka investeringen på bara sex år. Vid sidan av elproduktion har kraftverken på Hanaholmen haft en viktig uppgift som producenter av fjärrvärme och i uppvärmningen av Helsingforsbornas hem.
Hanaholmen A revs 2008 och Hanaholmen B avslutar verksamheten 2023, eftersom tiden har sprungit ifrån anläggningar som drivs med fossila bränslen. Man har redan tidigare försökt minska förbränningen av stenkol genom att till exempel öka användningen av träpelletar som bränsle, men stadens energistrategi stöder sig i framtiden i allt större utsträckning på förnybara energikällor. Omgivningen vid Hanaholmens kraftverksområde utvecklas i framtiden till bostadsområde.
