Påsken är årets längsta veckoslut, eftersom långfredagen och annandag påsk (måndag) båda är vardagshelger när löntagare och skolelever är lediga. Påsken är en rörlig helg som kan falla på mars eller april. Ett säkrare tecken på annalkande påsk än videknoppar är påskgodisets uppkomst på butikshyllor. Få helsingforsbor följer längre en 40 dagars fasta som inleds vid fastlagen, men många av påskens delikatesser som förknippas med religiösa traditioner tilltalar många. Påskens maträtter och prydnader säljs förutom i butiker även på basarer.
Påskevenemang i stan
Påskens betydelse som de kristna kyrkornas viktigaste helg syns på många påsktraditioner. Den ortodoxa kyrkans påskgudstjänst kulminerar i en procession runt kyrkan. Den lutherska kyrkans mest synliga påsktradition i Helsingfors har varit passionsspelet Via Crucis, vars händelser som kulminerar vid Domkyrkan följs av tusentals människor som samlats läng gatorna. Passionsspel har ordnats i övriga Europa sedan medeltiden. Förutom processioner och gudstjänster ordnas också andra påskevenemang, såsom Fölisöns påskbrasa på påskafton. Arr bränna påskbrasa är en hednisk sed. Elden troddes driva bort illasinnade häxor för hela året.
Påskande häxor förenar traditioner
Den vanligaste påsktraditionen vid sidan av att äta godis är kanske påskandet, som i Helsingfors förenar öst- och västfinska samt kristna och hedniska traditioner.
I den östra, ortodoxa kristliga traditionen har man välsignat påskriset i kyrkan på palmsöndagsaftonen. Med påskandet på palmsöndagen välsignar man mottagaren av videkvisten. Man har nödvändigtvis inte begärt en lön, men har man fått en, har den fåtts i kyrkan om en vecka på påsksöndagen, när fastan är över.
Att klä ut sig till häxa kommer från den västliga, hedniska traditionen. Barn som klätt ut sig till påskhäxor (i Sverige: påskkärringar) går ut i grannskapet för att önska glad påsk på påsklördagen. Alldeles ursprungligen har häxorna fått sin lön för att lämna huset i fred, för påskande har inget att höra med häxor.
Traditionerna har förenats efter krigen, när man i skolor och barnträdgårdar började dekorera videkvistar. Ihopblandande av olika traditioner är ingenting nytt. I påskkort som skickade för hundra år sedan förenas mycket olika symboler och årliga fester. Det ena kortets tomtar ser ganska förvånade ut när de betraktar ett ägg som kläcks.
Nöjesförbud, farliga kycklingar och distanspåskande
Ännu i början av 2000-talet tystnade staden på långfredagen, eftersom det på långfredagen och påsksöndagen rådde nöjesförbud ända till året 2003. Gudstjänsterna hade alltså ingen konkurrens. Efter krigen valde allt fler stadsbor friluftsmotion i stället för att gå i kyrkan. På långfredagen passade det inte ens att göra besök, men på påsksöndagen gick det an.
Världens händelser har också påverkat firande av årliga fester. Risken av fågelinfluensa år 2006 avslutade Vinterträdgårdens nästan 30-åriga påskkycklingstradition. Tusentals människor har varit och beundrat kycklingarna på påsken sedan slutet av 1970-talet. År 2006 var fjäderfätransporter förbjudna på grund av fågelinfluensarisken, och man fick inte heller några kycklingar till Vinterträdgården. Även om fågelinfluensarisken avtog de följande åren tog man inga kycklingar till Vinterträdgården. Det var bäst för kycklingarna, eftersom hönsgårdarna inte tog tillbaka de utställda kycklingarna. De borde ha tagits av daga. Till Vinterträdgårdens påsk hör numera dekorationer som byts ut årligen. Förflytta dig till Vinterträdgårdens sajt: Vinterträdgården
Många har ännu i färskt minne isoleringen under covidpandemin, som påsken 2020 gav upphov till finurliga distanspåskningslösningar. Efter att pandemin upphörde har påskarna återvänt till gator och trapphus.
