Minnesplatser över året 1918: Elisabetsskvären, Kronohagen

Minnesmärket över Pellingeexpeditionen

I Kronohagen på Elisabetsskvären finns ett monument som är tillägnat Pellinge- och Sigurdskåren. Under inbördeskriget var Nyland till stora delar under de rödas kontroll, men i området fanns också lokala grupperingar av vita. Sådana här fanns till exempel på Sigurds gård i Kyrkslätt och i Borgå. I början av februari drog en trupp skyddskårister från Östra Nyland och Helsingfors sig undan till Borgå skärgård. På en ö i Pellinge råkade trupperna i strid med rödgardisterna. Efter striderna gömde sig en del av de vita i Borgå innerskärgård och efter att havet frusit i mars flydde de över Finska viken till Estland. En del av trupperna strävade till att nå Helsingfors, men största delen av dem hamnade på östra sidan av Helsingfors som de rödas fångar.

På Sigurds gård i Kyrkslätt hade å sin sida samlats en trupp på ungefär 500 skyddskårister som kapitulerade i slutet av februari efter de rödas belägring. Av Sigurds trupper tillfångatogs 467 och de röda placerade dem i utrymmen av Svenska reallyceum i Kronohagen.

Minnesmärket i Elisabetsskvären har uppförts förutom över striderna i Pellinge och Sigurds också över de skyddskårister som stupat i Sibbo, Kervo och Sjundeå. Helsingfors stadsfullmäktige behandlade uppförandet av monumentet för första gången 1918. År 1921 avtäcktes monumentet som skapats av arkitekt Armas Lindgren och skulptör Gunnar Finne. Finne planerade också de tyska soldaternas gravmonument som finns i Gamla kyrkoparken samt minnesmärket över ångfartyget Habsburg på Observatorieberget.

På sockeln till statyn av en mansgestalt gjord i röd granit finns texten ”In memoriam 1918”. På sockeln har ristats namnen på 51 skyddskårister som dött i striderna i Nyland. På södra sidan av sockeln finns namnen på de stupade som hört till Pellingetrupperna och på den norra sidan namnen på de stupade i Sigurds trupper. Avtäckningen av monumentet över de stupade skyddskåristerna, som hörde till den vinnande sidan, firades den 16.5.1921 med tal, fosterländska sånger samt kransnedläggning.

Monumentet över Pellingeexpeditionen sköts av Helsingfors stad och hör till HAM Helsingfors konstmuseums samlingar.

Källor

Nieminen, Jarmo (toim.): Helsinki ensimmäisessä maailmansodassa. Gummerus 2015.

Helsingfors konstmuseum HAMs sidor som presenterar stadens offentliga skulpturer: 

Presentationer över minnesmärken för de vita: http://vapaussota.com/vapaussodan-muistomerkkeja/(Länk leder till extern tjänst)