Minnesplatser över året 1918: Norra Haga

Brödragraven i Norra Haga

I närheten av Norra Haga järnvägsstation finns massgraven för de röda som arkebuserades 12.4.1918 i Södra Haga. Arkebuseringen av de röda utfördes av soldater i den Tyska Östersjödivisionen, men orsakerna till massarkebuseringen döljer sig i historiens dunkel. Dagens kunskap om händelserna baserar sig på minneskunskap, för man talar inte om händelserna i 1918 års samtida källor.

Den 12 april klockan åtta på kvällen förde tyskarna ungefär 40 män som hade stridit på de rödas sida till torvmyren i terrängen mellan det som idag är Djurbergets servicecentral och Hagas trafikrondell, ett stycke mot Malmgårdtoppens kant från Eliel Saarinens väg. Där sköts männen och efter arkebuseringen lämnades de avlidna på myren, där Hagaborna hämtade bort sina egna. Skyddskåren begravde de avlidna som blivit kvar på myren i en massgrav i Norra Haga. På arkebuseringsplatsen på torvmyren uppenbarade sig efter händelserna ett stort träkors, som på 1940-talet slutgiltigt revs ner.

Hagas massarkebusering är den största arkebuseringen under Helsingfors ockupation som inträffat vid ett enda tillfälle. Det stora antalet arkebuserade är överraskande, för det finns inte uppgifter om att det på orten skulle ha skett speciella blodsdåd före detta eller att det skulle ha funnit några stora konflikter mellan de röda och de vita.

På sommaren 1919 reparerade medlemmarna i den lokala arbetarföreningen gravarna och Helsingfors stenhuggares fackförbund reste ett monument på Norra Hagas massgrav. Monumentet är en gravsten av granit, där det endast finns årtalet 1918.  Graven omgärdades år 1939 med ett stängsel av metall. På stängslet har fästs en minnesplakett där det står: ”I slutet av 1918 års krig arkebuserades 12.4.1918 45–46 personer i Haga på södra sidan av det som idag är Djurbergs servicecentral, varav 28 begravdes på den här platsen.”

Ursprungligen sköttes graven av de avlidnas närmaste och Hagas socialdemokratiska förening, men nuförtiden sköter Helsingfors stad om Norra Hagas brödragrav.

Före den nuvarande minnestavlan som placerades på graven 2015 fanns på stängslet kring gravområdet den minnestavla som Helsingfors stad i maj 1996 på Norra Hagas socialdemokratiska förenings initiativ hade fäst, där följande text stod att läsa:

”Grav för rödgardister. I den här gruppgraven har lagts 28 rödgardister och civila som dog den 12.4.1918 i Lillhoplax by i Hoplax kommun genom en avrättning genomförd av tyskarna. Här fanns också 13.4.1918– 9.9.1920 begravda Estlands utrikesminister Jüri Vilms, kurirerna Arnold Jürgens och Johannes Pleistik samt styrman Aleksei Rünk, som tyskarna avrättade den 12.4.1918 på gården till Tölö sockerfabrik. De förflyttades till Estland 1920. Helsingfors stenhuggares fackförbund reste minnesstenen 1919.”

Man beslöt byta ut den gamla minnestavlan mot en ny, för enligt de senaste undersökningarna hade inte esten Jüri Vilms och hans följe begravts i Norra Hagas brödragrav. Också de noggranna anteckningarna om rödgardister och civila togs bort från den nya minnestavlan, för de begravda hade inte i något skede identifierats ordentligt. Tvärtemot vad den gamla minnestavlan påstod, fanns Hoplax kommun inte på den tiden ännu, utan området hörde till Helsingfors landskommun.

Avtäckningen av den nya minnesplaketten den 5.12.2015 firades med tal och kransnedläggning.

Källor

Hoppu, Tuomas: Vallatkaa Helsinki. Saksan hyökkäys punaiseen pääkaupunkiin 1918. Gummerus 2013.

Nieminen, Jarmo (toim.): Helsinki ensimmäisessä maailmansodassa. Gummerus 2015.

Kolbe, Laura & Nyström, Samu: Helsinki 1918. Pääkaupunki ja sota. Minerva Kustannus 2008.

Peltonen, Ulla-Maija: Muistin paikat. Vuoden 1918 sisällissodan muistamisesta ja unohtamisesta. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2003.

Zetterberg, Seppo: Jüri Vilmsin kuolema: Viron pääministerin teloitus Helsingissä 13.4.1918. Otava 1997.

Haagalainen 9.12.2015. Pohjois-Haagan 1918-haudan laatta uusittiin. s. 5. Saatavilla sähköisenä: http://www.haagalainen.com/lehdet/2015-9/sivu5.htm(Länk leder till extern tjänst)

Työväenmuseo Werstaan sisällissodan punaisen puolen muistomerkkejä esittelevä sivusto: http://www.tyovaenliike.fi/muistomerkit/punaisten-hauta-muistomerkkeineen/(Länk leder till extern tjänst)