Hoppa till huvudinnehåll

Senatstorget

Läsetid: min.
Senatstorget är den mest framträdande öppna platsen i Helsingfors: hjärtat i stadens historiska centrum och en av de främsta sevärdheterna i Finland. Det är känt för sin nyklassiska arkitektur, som omfattar både Domkyrkan och de ärevördiga byggnader som understryker huvudstadsrollen, nämligen Statsrådsborgen och universitetet. Under sin historia har torget varit skådeplats för såväl officiella som inofficiella festligheter och statliga som medborgerliga tilldragelser.

Då Helsingfors år 1812 blev huvudstad i Storfurstendömet Finland beslöt storfursten, alltså ryska kejsaren, låta bygga en ny stadskärna värdig en huvudstad. Detta förutsatte att den gamla, som i stort sett ödelagts under stadsbranden 1808, revs. Det nya stortorget gavs namnet Senatstorget, och fick sin skepnad i detaljplanen anno 1812. Byggnaderna vid det gamla Stortorget, bland annat det gamla rådhuset och, vid torgets västra kant, Hedvig Eleonora kyrka, revs under senare hälften av 1820-talet. Stortorget och den gamla gravgården kring kyrkan jämnades ut, och blev botten för det nya torget. 

Kring Senatstorget planerades landets viktigaste offentliga byggnader: Senatshuset (nuvarande Statsrådsborgen), generalguvernörens hus, en luthersk katedral, och universitetet. Byggnaderna ritades efter förebild i antiken av berlinaren Carl Ludwig Engel, som tidigare verkat som arkitekt i S:t Petersburg. Sin slutliga skepnad, den vi ser idag, hade Senatstorget fått i medlet av 1800-talet. Den nyklassiska byggnadsstilen i Helsingfors historiska centrum kallas också empire, efter det napoleonska imperiet. Den franske kejsaren hade förkärlek för antikens Rom och Grekland, och gjorde empiren till ett stort mode. Typiskt för antikens arkitektur var bland annat pelarprydda element, kolonnader, som man ser också vid Senatstorget. De korintiska kolonnerna i Statsrådsborgens fasad symboliserar Rom och förvaltningen, de joniska i Universitetets huvudbyggnad Aten och bildningen. Fullt med byggnader i samma stil är också S:t Petersburg, som år 1812, då Helsingfors förklarades som finländsk huvudstad, firade sitt eget hundraårsjubileum som huvudstad. Även på detta vis blev Helsingfors något av en dotter till Petersburg.

Senatshuset

Till allra först började man, år 1818, bygga landets viktigaste förvaltningsbyggnad Senatshuset, numera kallad Statsrådsborgen. Huvudflygeln vid Senatstorget, och flygeln vid Alexandersgatan blev färdiga i början av 1820-talet, men det tog ända till början av 1900-talet förrän Senatshuset omfattade hela kvarteret. Det var efter Senatshuset som Stortorget döptes om till Senatstorget, och att det var just Senatshuset som byggdes till allra först berodde på att kejsaren år 1817 beslutit att storfurstendömets senat skulle flyttas från Åbo till Helsingfors, som han år 1812 upphöjt till huvudstad.

 

Läs mer

Virtuell arkitekturpromenad:  Senatstorget (Helsingfors öppna universitet)

Kejserliga Alexandersuniversitetet

Huvudbyggnaden för Kejserliga Alexandersuniversitetet, (före detta Kungliga Akademien i Åbo, sedermera Helsingfors universitet) vid Senatstorgets västra kant bildar ett symmetriskt par med Statsrådsborgen. Universitets huvudbyggnad består idag av två flyglar, dels den av Engel ritade så kallade gamla delen, som blev färdig 1832 vid Senatstorget, dels den på 1930-talet byggda så kallade nya delen vid Fabiansgatan. Det var efter Åbo brand år 1827 som universitetet flyttades till Helsingfors.

Nikolaikyrkan

En luthersk katedral började byggas vid Senatstorgets norra kant år 1831. Kyrkan skulle uttryckligen bli luthersk, trots att Ryssland var starkt ortodoxt.  Detta var ett led i Alexander I:s strävan att lugna ner stämningarna i imperiets nya del, som fick behålla sin egen religion, sina lagar och sitt språk. Nikolaikyrkan (fr.o.m. 1917 Storkyrkan, numera Domkyrkan), som namngavs efter kejsar Nikolai I:s skyddshelgon, blev färdig år 1852, efter ett väldigt arbete som tog tjugo år. I och för sig hade avsikten ursprungligen varit att bakom Nikolaikyrkan, vid Unionsgatan, bygga en ännu större ortodox kyrka, men den blev sist och slutligen betydligt anspråkslösare än man tänkt sig. På paradplats ett stycke öster om Senatstorget restes istället Uspenskijkatedralen, i samma blickfång som fasaderna vid Salutorget. Idén till en kyrka som från en kulle dominerar staden hade man från Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Engel företrädde konservatismen på 1800-talet och andan i den Heliga Alliansen efter napoleonkrigen, där kyrkan sågs som en lugnande institution i samhället och en motvikt till kaoset i den världsliga Franska revolutionen. Även Nikolaj I var konservativ som regent, i högre grad än sin bror och företrädare Alexander I.

 

 

Läs mer

Domkyrkans historia och arkitektur (Helsingfors finska domkyrkoförsamling)

Empirekvarteren

Till den nyklassiska helheten kring Senatstorget hör väsentligt även köpmannahusen vid torgets södra kant. De hus som hade byggts redan på 1700-talet piffades upp så att de passade in i nyklassicismen vid torget. I synnerhet skapade fasadpelarna på det så kallade Bockska huset ett samband med de övriga kolonnaderna vid torget. Bockska huset var i ett tjugotal år generalguvernörens residens, och därefter blev det stadens rådhus. Numera är det en del av stadshuskvarteret.

 

Läs mer

Helsingfors stadshuskvarter Lejonet (Helsingfors stad, kommunikationen).

Senaatintorin uusklassista ilmettä täydentävät ns. Arppeanum torin koilliskulmassa ja yliopiston kirjasto luoteiskulmassa. Lähikorttelit mukaan lukien alueesta muodostuu yhtenäinen, hyvin säilynyt kokonaisuus. Senaatintori ja Helsingin empirekorttelit on suojeltu vuonna 1952. Viimeinen muutos Senaatintorin ulkoasuun tehtiin vuonna 1894, jolloin keskelle toria pystytettiin keisari Aleksanteri II:n muistopatsas.

Kejsar Alexander II, som dödades i ett bombattentat i S:t Petersburg, ihågkoms i Finland som en god regent under vars styre betydande samhälleliga, administrativa och ekonomiska reformer företogs. I tacksamhet förärade finländarna honom ett offentligt minnesmärke.  Icke desto mindre försökte under revolutionsåret 1917 en folkhop bestående av civilpersoner och ryska soldater förstöra statyn på Senatstorget.

 

 

Läs mer

Alexander II:s staty i fara. Webbplatsen om Svinhufvud och Finlands väg till självständighet

Även under början av Finlands självständighet höjdes röster för att statyn av en rysk kejsare skulle avlägsnas från Helsingfors absoluta paradplats. Men den fick stå kvar, och hundra år senare hade känslorna kring den sedan länge hunnit svalna.

Alexander II:s staty. Helsingfors konstmuseum HAM - webbplatsen för offentlig konst.

Forum för statlig och medborgerlig verksamhet

Ändå fram till slutet av 1800-talet var det främst för den samhälleliga elitens – arméns, förvaltningens, kyrkans och vetenskapens – institutioner och ceremonier som Senatstorget utnyttjades: militärparader, festtåg vid lantdagsöppningar och universitetspromotioner. Medborgarnas roll var främst åskådarens och undersåtens.

I slutet av 1800-talet blev Senatstorget skådeplats för ett nytt slags politisk verksamhet. Den tog avstamp i de försämrade relationerna mellan Finland och Ryssland, de samhälleliga förändringarna, och övergången från ståndssamhället till ett medborgar- och klassamhälle. Februarimanifestet (som enligt den gregorianska kalendern utfärdades i mars 1899), och de så kallade ofärdsår som därpå följde fick finländarna att ställa sig upp mot förryskningsåtgärderna. Finländarna marscherade på gator, demonstrerade och strejkade i protest mot Rysslands strävan att inordna Finland i det ryska lagstiftningssystemet.

Under tiden mellan världskrigen var det mest statliga tilldragelser som skedde på Senatstorget, och demonstrationer hölls närmast av den politiska högern. Bland annat hölls årliga militärparader, börjande med den vita arméns segerparad år 1918. Även Lapporörelsens bondetåg år 1930 hade Senatstorget som slutpunkt. Efter Andra världskriget började vänstern ånyo ordna evenemang – demonstrationer samt valborgs- och fredsmarscher – på Senatstorget. De politiska styrkeförhållandena växlar, men Senatstorget har förblivit ett forum för samhällelig kritik och demokratiska åsiktsyttringar. 

Efter Andra världskriget har Senatstorget varit festlig skådeplats för många slags medborgarevenemang. Tradition blev redan på 1950-talet luciakröningen, studenternas fackeltåg på självständighetsdagen, och det årliga massmottagandet av det nya året. Många anser att rockbandet Leningrad Cowboys och Röda Arméns gemensamma konsert på Senatstorget i juni 1993 var en kulmen i torgets historia. Det hade därmed fått rang och värdighet av evenemangsforum för hela folket, och där har hållits bland annat gratiskonserter, konstjippon och sambakarnevaler. Där har också firats såväl Finlands världsmästerskap i ishockey som Finlands seger i Eurovisionens schlagerfestival.

 

Titta på

Total Balalaika show. YLE Areena

Lue lisää:

Tällä sivustolla:
1812 - pääkaupunki

Keisarillisen Helsingin rakentaminen

Muualla verkossa:

Virtuaalinen arkkitehtuurikävely:  Senaatintori  (Helsingin avoin yliopisto)

Ulrika Eleonoran kirkko. Tarinoiden Helsinki

Senaatintori. Kurkistuksia Helsingin kujille

Tutkimuksia:

Kervanto Nevanlinna, Anja: Helsingin Historia Vuodesta 1945: 4, Voimat Jotka Rakensivat Helsinkiä 1945-2010. Helsingissä: Otava, 2012

Klinge, Matti: Pääkaupunki. Helsinki ja Suomen valtio 1808-1863. Helsinki. Otava: 2012.

Kolbe, Laura, ja Åström, Anna-Maria: Helsingin Historia Vuodesta 1945: 5, Kaupunkilaisten Helsinki. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2016.

Meinander, Henrik (toimittaja): Unioninakseli: Pääkaupungin Läpileikkaus. Helsinki: Teos, 2012.

Senaatintori ympäristöineen. Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt -sivusto.  Museovirasto. Saatavissa: <www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=4628>

Torikorttelit. Katu- ja torialueiden päällysteet: rakennushistoriallinen selvitys. Helsingin kaupungin rakennusviraston julkaisuja 2/2011. Saatavissa pdf-tiedostona osoitteesta <www.hel.fi/hel2/hkr/julkaisut/2011/torikorttelit_web.pdf>

Videoita:

Kaksi lukua Helsingin historiaa -kuunnelmasarja. Osa 2: Vironniemi. Kuunneltavissa YLE Areenassa 

Torikortteleita käsitteleviä videoita (Vimeo).

Demokratian polku, osa 3: Senaatintori ja Aleksanteri II:n patsas. Nuorten eduskunta.

Stadsdelar